-— (I -— -— Herr de la Guerche nämnde i går något om försynen; det vore väl om denna nu ville skicka hit ett svenskt regemente. Medan de talade, hördes några skott smälla, och Magnus sade då: — Det ser ut som om Johan v. Werth bar lust att språka med 0ss. — Ja, då få vi väl lof att svara honom, suckade Carquefou. Under det att herr de la Guerche begaf sig till den hotande punkten, tog Magnus herr de Chaufontaine afsides och meddelado honom hvad Carquefou nyss berättat. — Vi måste fördela oss i två partier, sade han; i nästa ögonblick bli vi troligen angripna från andra sidan; och om vi då endast tänka på Johan v. Werths ryttare, skola infanteristerna göra oss något spratt, så att vi riktigt komma i fällan. Herr de Volras och herr de BSaint-Paer följde Renaud; herr de Collonges slöt sig till herr de la Guerche. En trupp af trettio man under berr VArrandes beföl lemnades qvar, för att sedan så hastigt som möjligt infinna sig på den punkt, der behofyvet af förstärk-. ning visade sig vara störst. En stund derefter var striden i full gång på tvänne särskilda håll. Byns förskräckta befolkning tog sin tillflykt till kyrkan; Adrienne och Diana föllo på knä vid dörren till sin boning: Största delen af Johan v. Werths folk hade