Dagens Nyheter – 22 november 1871, sida 1

och förbittring ; men försvaret sköttos så vil, att angriparne straxt i början fingo skäl att tvifla på en lycklig utgång af striden. Armand Louis och herr AAigrefeville höllo Johan v. Werth stöngen ; Renaud och herr de Börail mottogo Patricio Bempo. Baronessan Igomer hade ridit upp på en kulle, hvarifrån hon kunde öfverskäda valplatsen. Fröken de Souvigny och fröken de Pardaillan, som bläfvit förda till en kyrka, inom hvars murar de ansågos vara säkra för att icke träffas af några kulor, afvaktade här resultatet af striden. Fyra dragoner voro genom lottdragning utvalda till att försvara dem, för den händelse att någon skulle försöka komma dem för nära. Täta rökmoln lägrade sig snart öfver byn, der nu inemot ett tusen män kämpade på Lif och död med hvarandra. Hästar, hvilkas ryttare stupat, sprungo gnäggande omkring på gatorna, skott följde skott, öfverallt hördes vapenbrak och rop af vrede eller förtviflan. De kejserliga slogos med vildt raseri; hugenotterna försvarade sig med ridderlig glädtighet. De yngre, och bland dem i främsta rummet herr de Collenges, sjöngo uuder det att de fäktade och sköto; Renaud gjorde underverk; det var så längeredan han haft tillfällo att åkalla S:ta Estokade. Ändtligen började Patricio Bempo och hans folk vika. Ett led genombröts, derpå ett annat, och till sist upplöste sig hela sqvadronen, DE BEGGE FRANSMÄNNEN. CM