Dagens Nyheter – 20 november 1871, sida 2

— 739 — nen återförenar oss efter en så lång skilsmessa? Herr de Chaufoutaine teg. l — Adrienne har rätt, sade fröken de Pardaillan; han är ju nu fängslad och kan intet ondt göra oss. Haf medlidande med honom, — Ske då er vilja! sade Renaud. Må han lefva. Carquefeu, som emellertid beredt sig till att förpassa Matheus några alnar, öfver jordytan, släppte. repet. — Det var ändå ett präktigt träd och ett ypperligt tillfälle, mumlade han. Härpå följde han Magnus till det ställeyder herr AS Aigrefeuille väntade med sina dragoner. Armand Louis, Renaud, Adrienne och Diana fördjupade sig äfven i skogen. Budiger följde efter dem. Denne hade intagits af ett VA medlidande vid åsynen af sin fordne chefs ömkliga belägenhet. Han vände, sig om och gick några steg tillbaka samt fick se kommendanten vrida sig. som en orm i gräset. OCarquefou hade bundit repet hårdt em halsen på Matheus, som dessutom genom en alltför hastig rörelso lätt kunde riskera att:störta ned i den djupa afgrunden, hvars rand befann sig på några få fots afstånd ifrån honom. Rudiger närmade sig den olycklige, i det han mumlade: , re — Det är ändå bra dumt att ha ett blödigt hjerta. ; ; Matheus, sm hörde ljudet cf hars steg