Dagens Nyheter – 18 november 1871, sida 1

— Jag lofvar intet, men jag kommer och far som svalan. En händelse kan föra mig till foten af dessa murar, en händelse hk göra att jag öppnar porten. Men hvarför skulle jag öppna den, när jag vet att jag derinnanför skall möta en officer, rädd som haren och misstänksam som ormen? — Yorta, här är nyckeln! ropade Patricio Bempo, utom sig af förtjusning. — Nyckeln, det är bra; men nyckeln är icke nog. Lösen, huru lyder den? Patricio suckade som en man, den der böjer sig för ett oblidkeligt ödes vilja; derefter sade han: — Dux et inperator! Och han föll på knä för Yerta samt gömdåo sitt hufvud mellan hennes händer. LX Utfallsporten. Tvänne dagar sednare klockan nio på aftonen märkte Armand Louis, som stod gömd bakom ett träd vid skogsbrynet och icke ett ögonblick lemnade slottet Drachenfell ur sicte, ett ljus, som lyste likt en stjerna från den tornkammare, der Adrienne bodde. — 5Se bara! sade han till Magnus. — Ziguenerskan har väl avvävdt tiden, märker jag, svarade den gamle goldaten. Nu skickades bud till Renaud, och åragonerna DE DEGGE FRANSMÄNNEN, FA