Meteoritfrågan. I gårdagens Posttidning finnes infördt följande meddelande från hr Th. M. Fries: I Postoch Inrikes Tidningar för den 8 dennes finnes intaget ett Genmile af professor Nordenskiöld. hvilket jag anhåller härmed få besvara. Orsaken. hvarför detta ej skett förr, är den, att jag förut velat ännu en gäng genumläsa den för svenska mineralogen under sista polar-expeditionen meddelade promemorian, hvilken ej var mig här genast tillgänglig. Kärnpunkten i Genmilet utgöres nemligen af ett intyg af kand. Nauckhoff, hvarmed, genom åberopande: af 12:e punkten i sagda promemoria, skall bevisas, att jag ej under färden kunnat vara okunnig om det märkvärdiga förhållandet, f), att professor N. redan 1870 funnit gångar af gediget jern i basalten. Ett faktum är och förblifver dock att. oaktadt promemorian åtskilliga gårger af mig och säkerligen ännu flera af känd: N genomlistes och begrundades, ingen af oss i expeditionen deltagande svenskar töre vår hemkomst härom egde aning. Jag tager nemligen samtliså mina reskamrater, i synnerhet kand. Nauckhoff, till vittnen derpå. att ingen af oss, oaktadt flera med professor N. haft långa och många samtal om vår förestående färd och meteoriterna, hört något om förekomsten af gediget jern såsom gångar i basallmassan; att kand. N. aldrig under hela färden trodde sig i promemorian finna någon uppgift härom; alt då sagda gängar påträffades, alla antogo dem vara en ny upptäckt, och att fråga endast kunde uppstå, huruvida Nauckholtf eller Steenstrup vore . den första upptäckaren; . att kand. N. genom bref från Grönland meddelade professor N. tillvaron af dessa gångar såsom en ny, märkvärdig iakttagelse; att kand. N. åtminstone ännu vid ankomsten till Köpenhamn (d. v. s. omkring 3 veckor efter mn skilsmessa från expeditionen) hyste samma åsigt. Förklaringen till denna besynnerliga företeelse torde ej vara svår att finna. Den af professor N. åberopade punkten ipromemorian är nemligen genom sin korthet, ordalydelse och plats hardt nära obegriplig. Inkastad mellan tvenre andra punkter, hviika ej det ringaste handla om meteoriterna, måste den nödvändigt lemna läsaren i ovisshet om hvad med underliggande hällen afses, och ännu otydligare måste den förefalla en hvar, då densamma genom uppenbart skriffel kommit i prome) Att dessa i min första uppsats förekommande ord omöjligen kunna afse något annat, än jernets uppträdande såsom gångar, kan en hvar, som uppmärksamt liiser sagda uppsats, svårligen unigå att finna. Dåi den till ,Genmälets fogade noten säges, att med dem afses förekomsten af gediget jern i basalten i allmänhet (hvilket gifver en ej obetydligt olika mening åt mitt yttrande), beror detta säkerligen på ctt förbi-eende af professor Nordenskiöld.