Dagens Nyheter – 13 november 1871, sida 1

— Ack! fordom skulle jag också ha handlat såsom ni! utropade konungen, i det han tryckte herr de la Guerches hand. Begif er då åstad! Jag skulle icke anse mig värdig den krona jag bär, om jag icke sade till er: trotsa allt för att befria henne, som älskar er! Men gom en vän vill jag tillägga: Var försigtig för att spara en tapper krigare åt Sverige... det behöfver nu alltför väl sina vänner. Då herr de la Guerche tog afsked af konungen, öppnades dörrer, och hertigen af SachsenLauenburg inträdde. Armand Louis, som stod 1 begrepp att gå, stannade. — Fiendtligheterna ha redan begynt, sade hoertigen; två ungerska regementen, som i går ankommo till kejserliga lägret, ha i natt anfallit tvänne finska regementen... Italienska trupper kommo samtidigt med ungrarne. — Det kan man kalla noggranna underrättelser, sade Armand Louis plötsligt. Huru har ni fått reda på allt detta? Hertigen, som nu först märkte hans närvaro, vände bort hufvudet och rodnade. Medan herr de la Guerche talade, hade han lekt med en guldkedja, som hängde på hans bröst. Hertigen af Sachsen-Lauenburg, som icke riktigt visste hvad han skulle svara, märkte denna kedja och sade nuien förargad och högdragen ton: — Kan ni, herr grefve, som frågar så mycket, säga mig, hvarifrån ni har fått denna DE BEGGE FRANSMÄNNEN 87.