som lofva eder, arbetare — hvilka de nu än må vara —, att en hvar af eder i städerna skall få ett hus och en trädgård i fria luften; de, som säga er, att försäljningsplatser i detalj skola uppstå med priser en gros, äro — jag vill icke säga: bedragare, emedan jag icke tviflar på deras uppriktighet: men jag vill påstå, att de äro storskrytare (Hör, hör!); de äro förledda af en falsk filantropi. Och de frukter, de räcka er, skola, om ni bilen deri. blott gifva er aska i munnen. (Hör!) Nej, gentlemen, de frågor, vi måste lösa, beror det hufvudsakligen af oss sjelfva att besvara, äfven den: haru skola dryckenskapens förödelser . hejdasjr (Hör, hör!) Huru skola vi, i en tid då qvinnorna med hvarje år bli mera af sig sjelfva beroende medlemmar af samfundet, utan att kränka de hufvudlagar, som bestämma för alltid deras ställning i verlden, kunna undanrödja de allvarsamma sociala orättvisor, under hvilka jag för min del anser dem arbeta? (Hör!) Huru sko a vi i ett land, der rikedomen hopar sig med en sådan snabbhet, kunna hejda lyxens och sjelfviskhetens tillväxt genom en sund och helsosam opinion? Huru skola vi kunna tillförsäkra arbetet dess rätta ära? Jag menar ej allenast kroppsarbetet, utan menniskans ar bete med alla de egenskaper, Gud gifvit henne, Huru skola vi förmå oss sjelfva och landet till att tro, att inför Gud och menniskor arbetet är äro fullt och lättjan föraktlig. Varen vissa om, gentlemen, att jag uttalar den allvarliga och högtidliga sanningen, när jag säger, att under de politiska frågorna, som röra sig på ytan, ligga dessa djupare frågor, som intränga i hvarje menniskas bröst och träffa hennes samvete och själ: och det är på lösningen af dessa frågor, som Englands välgång beror. (Hör!) Det kan, tro vi, med fog anmärkas mot detta i många hänseenden förträffliga uttalande af Englands främste minister, att först. när lagstiftande makten har giort allt hvad den kan till förbättrande af arbetareklassens ställning, det kan vara td att så der uteslutande hänvisa denna klass till egna bemödanden.