Dagens Nyheter – 2 november 1871, sida 1

2 Tläningsöfversigt, En insändare från Stockholm framställer i Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning ndgra bearöfliga frågor med anledning af den öfverständna ministerkrisen, eller, om man så vill, ministerstriken 2 1. Hvari bar det allvar bestått, hvarmed försöken sägas vara gjorda att bilda en ny konselj? Har man vändt sig till landets ovedersägligt mest framstående min 1 de särskilda rikthingarne, eller har man, med få undantag, adresserat sig till ett visst byråkratiskt och hierarkiskt kotteri? 3. Har man såsom program uppställt vissa de oundgängligaste förbättringar. son med rätta högt påkallas i stat, kyrka och skola, samt tillsport de antydde minnen huruvida de velat förens sig om ett dylikt program? 4, Eller har man saknat all tillstymmelse till ett sådant, eller blott afsett armtorganisationsfrågan och för öfrigt låtit det bero på personliga eller byråkratiska symputier eller antipatier, på föreställningar, saknande grund och ofta tillkonst lade genom ovänners afund och intriger m m., huruvida den ene tillfrägade vora sinnad att gå in med den andre? Har man möjligen på ett sö oskickligt sätt undanskjutit saken och fäderneslandet, men satt 1 frimsta rummet personliga tycken? 5. Ar det meningen att fortfarande af sve statsrådet, sådant vår grundlag beskrifver detsamma, göra ett slags byråkratiskt kardinal-kollegiutn, som vid yppad ledigbet kompletterar sig sjelf och, till obotlig skada för fäderneslandet, truktar andra förmågor och viljor än en simpel expeditionsvana, hvilken sällan är egnad att öfverglänsa en företrädare? 6. Har man som vilkor fordrat, att 10 personer skola i allt tänka lika och gifva sin konung i hvarje förekommande fråga blott ett enda, på förhand fabriceradt räd, så att valrätt för statens högste representant försvinner? 7. Eller har man i motsatt riktning, såsom till och med den nuvarande regeringens egna tidningar antydt, helt godmodigt och lättsinnigt tillsport den ene eller den andre: Vill du bli statsråd? Nog vet du att jag utser godt folk till kamrater? Och nog tomma vi öfverens om sättet för embetets förvaltande m. m.? IHvad svar skulle väl i ctt dylikt knappt antagligt fall väntas af en tänkande och sjelfständig man, hvars ära är synonym med det verkliga gagn, han förmår göra ett älskadt fosterland ? . Hvad: begrepp gör man sig om parlamentarisk duglighet och värdighet hos en minister? Betär den i förmågan att med reda och klarhet förvara sina framlagda förslag inför kamrarne — en förmåga den han, om den mest sakkunnige, svart nog förvärfvar sig, derest han ej är behäftad med naturfel. Elerkan don fyndigheten upphöjas till parlamentarisk duglighet och takt att med glåpords besvara anfall eller med ett dialektiskt ordrytteri lemna saken äsido eller förmörka den? 9. Hafva ej kloka kombinationer blifvit omintetgjorda genom hemligt sidoinflytande antingen af personer, hvilka sjelfva ej kunnat komraa med och derför lifigt intressorat sig för de förre råd ifvarnes bibehållande tills vidare, eller af anra om samma slut högst angelägne min? 10. Ilar det så kallade landtmannanpartict ens hatt tillfälle att framställa förelag till ministrar? — ty päståendet att, såsom en af nuvarande regeringens tidningar vill låta päskina. erkebiskop Surdberg skulle i detta afseende fört landtmannapartiets talan, torde mera egna sig åt öjet än åt det beprisade allvaret? 11. Huru är det egentligen bestäldt med den s. k Posseska ministerlistan? Den skulle, enligt en uppgift, vara förseglad inlemnad till konuz som genast sönderrifvit desamma. Och lik känner man hvilka namn den innehållit. Är det ens troligt. att de uppgifna personerna sjelfve vetat om sin utkorelse? Det es, att en och annan af dem stätt äfven på andra listor. De mäste således vara pätänkte utan afseende på ensidiga partiintressen; och det har blifvit uttryckligen förklaradt, att det är endast kombinationen såsom sädan. mot hvilken man kan göra skäliga anmärkningar, men ingalunda mot alla de uppgifne personernas lämplighet. Dessa och dylika frågor måste först besvaras och klart redas, innan man med tvärsäkerhet kan bedöma de frän en eller annan sida supponerade ällyarliga ansträngningarne för bildande af en ny konselj.