Dagens Nyheter – 31 oktober 1871, sida 2

— Framåt! ropade Renaud. Och de fem ryttarne sporrade sina hästar. Då de efter en stunds ridt koramo upp på en kulle, öfver hvilken vägen framgick, blefvo de plöteligt vittnen till ett så praktfullt skådespel, att de allesammans ofrivilligt återhällo sina hästar. På slätten nedanför stodo de två armåerna midt emot hvarandra. Af banårens färger kunde de fem äskådarne se, att de kejserliga trupperna hade besatt en på andra sidan om slätten liggande höjd, och att sycnskarne gingo anfallsvis tillväga. En man, som bar en grön sidendrägt under ett blänkande bröstharnesk af stål, och hvilkens hufvudbonad pryddes af en skarlakansröd plym, syntes till häst på den omtalade höjden; han omgafs af en hop officerare. -— Grefve Tilly, sade Magnus. Gång efter annan gaf grefven ett tecken med handen, en adjutant nalkades honom och red derefter bort i full karrier. De kejserlige hade den fördelaktigaste positionen, men svenskarne och de med dem allierade gachsarne framstormade med en oemotståndlig krafv. Artillerielden förmådde icke bejda dem, och så våldsamt var deras anfall, att nya regementen oupphörligt måste föras ned från höjden, för att möta dem. Den ena flygeln började emellertid vackla; man såg lederna bragta i oordning, marken