EI IIRDRS KT TTK LF TTR ERTE TTC SERENA platsen för en ny konselj, som kunde finna andra utvägar för sakens genomförande. Det förljudes nu, att vid den konselj, som hölls sistlidne lördag, konungen skall, under åberopande af de svårigheter, som mött för bildande af en ny ministör, anmodat statsrådets ledamöter att återtaga sina afskedsansökningar, men att de samtligen vägrat att göra det. Denna förklaring, som åtminstone har allt utseende af att vara officiös, ger fullkomligt rätt åt oss, hvilka från början af denna kris sagt att ministdren icke afgått af parlamentariska skäl, utan derföre att hon fann sig ur stånd att genomföra konungens vilja. Få se om icke Aftonbladet, hos hvilket det enda med säkerhet beräkneliga är att det framdeles om hela ministerrrisen, liksom om annat, skall hafva en annan åsigt än nu, rätt som det är äfven instämmer med oss deruti att hela afskedstagningsceremonien var blott en byråkratiens strike för att skrämma kommande riksdagar till medgörlighet. Något som vid berättelsen om alla dessa misslyckade försök att bilda en ny ministdr måste frappera enhvar, är att ehuru detaljerade underrättelserna derom för öfrigt äro, saknar man dock alltid uppgift om orsaken hvarför så många vägrande svar blifvit gifna af de anlitade personerna. Skulle det möjligen ha städse funnits något vilkor bakom, t. ex. att det nya kabinettet borde åtaga sig att än en gång försöka förmå riksdagen att godkänna värnepligtslagen med indelningsverket? Vi bara fråga. Vi förbigå Aftonbladets klagovisor öfver det sorgliga deruti att riket icke har några ministrar, då blott få veckor återstå innan lagtima riksdagen skall öppnas, anmärkande blott att från den dagen, då Aftonbladets artikel skrefs, återstodo fulla tolf veckor till riksdagens öppnande och att tolf veckor eljest icke pläga räknas för få. Men när man är så rysligt ledsen som Aftonbladet, är det icke underligt om man tyckar sig se verldens ände närmare än den är. Emellertid torde Aftonbladet och alla de andra gråtarne möjligtvis i går ha fått någon anledning att börja trösta sig. Det förljudes nemligen att en del af ministåren ändock är så god och stannar qvar och att det är utsigt att finna personer, villiga att komplettera den. Det förefaller som en bekräftelse på detta rykte att le chef de famille, enkedrottringen, i går afton gaf en souper för kungliga familjen, hvartill voro : inbjidne, bland andra, svenska och norska statsministrarne ); edamöter af svenska och norska statsrådet, främmande hofs envoyger m. fl, — Möjligtvis är denna souper icke en glädjefest i anledning af svenska ministerens rekonstruktion, utan ett tack och farväl till hr Sibbern, i hvars ministerhotell den kungliga familjen ofta varit gäst; men huru dermed än må förhålla sig, så lärer det ryktet icke vara gripet ur luften, att goda skäl gifvas för den tron attlandet får behålla större delen af den minister, som byråkratiens organer nu en tid bortåt hållit på att i smickrets ballong föra så högt öfver jorden, att man blef frestad frukta att den aldrig skulle komma ned till den igen, Så heter det i Sötdidningen I för i går afton. Räl nas excellensen Sibbern, eller är den nye norske statsministern utnämnd, fastän detta icke tillkännagifvits officielt? POET RANE AES ARrSASKEERERANNR