Dagens Nyheter – 20 oktober 1871, sida 1

det möjligt att rädda er, återtog han... Men der grefve Tilly för befälet, der Johan vy. Werth vakår, och der man således hotas på ena sidan af en tiger och på den andra af en varg, måste man, mina herrar, sätta sitt hopp till Gud, endast genom honom kan hjelpen komma... Det närvarande tillhör dem, morgondagen skall kanske vara er! — KLV. Vid ett godt hord. Medan detta försiggick hos grefye Pappenheim, smög sig en munk, hvilkens drägt angaf att han tillhörde kapucinerorden, omkring det hug, der Johan v. Werth för tillfället bodde. Det var en lång, blek och mager man. Hans rörliga ögon uppfattade allt hvad som tilldrog sig omkring honom. När goldaterna, som höllo vakt utanför huset, bådo om hans välsignelse, glömde han ibland att gifva dem den, och det hände flera gånger att han gjorde korstecknet med högra handen. Han aflägsnade sig icke ett enda ögonblick från huset, vid hvars port en skildtvakt gick fram Beh tillbaka. Natten inbröt nu och allt blef lugnt och stilla. Från några hus, som ännu fortforo att brinna, kastades ett rödaktigt skimmer öfver den mörka himmelen. På en af de närbelägna gatorna hördes någon komma gående med tunga steg. DE BEGGE FRANSMÄNNEN. G8.