Dagens Nyheter – 19 oktober 1871, sida 1

-—— JAL — Herr de Pardaillan är on rodbar krigare, skyndade sig grefve Pappenheim att svara; han skall aldrig göra hvad ni sjelf icke skulle göra, om också tio värjspetsar voro riktade mot ert bröst. — Då skall han i stället, om så fordras, tömma alla sina kassakistor, för att få föra sin dotter och skyddsling tillbaka till Sverige; och kejsar Ferdinand orhåller i sådant fall guld nog till att för någon tid besolda en del af sin trogna armå. — Guld! utropade grefve Pappenheim, i det han skarpt fixerade den gamle generalen. . . Det fanns så mycket guld i Magdeburg att en talrik krigshär kunde underhållas dermed i tre månader... Hvart har detta guld tagit vägen? Tillys djupt liggande ögon sköto blixtar, men han undvek att svara direkt på denna fråga af en officer, hvilkens våldsamma lynna och stora popularitet inom armön voro honom väl bekanta. — Den kurir, som åfsändts till Mimnchen och Wien med underrättelse om Magdeburgs intagande, har med sig en förteckning öfver, de vigtigaste fångarne, och deribland finnas ifven fröken de BSouvignys och fröken de Pardaillans namn. — Jag tviflar icke på att kejsaren med det allra första skall låta kalla dem till sitt hof, sade Johan v. Werth. DE BEGGE FRANSMÄNNEN Gin.