Dagens Nyheter – 17 oktober 1871, sida 1

Då natten inbröt, sadlade Magnus herr de la Guerches och fröken de Souvignys hästar samt gaf dom hvar sin skäppa hafra. Carquefou gjorde på samma sätt med herr de Chaufontaines och fröken de Pardaillans gångare, dervid gägande: — Man bör vara försigtig och beredd på allt. Armand Louis och Renaud talade ej om sina farhågor för do unga damerna. Magnus kunde ha misstagit sig i sina förmodanden, och det tjenade i alla fall ingenting till att förorsaka dem en orolig natt. De inskränkte sig derför till att be dem vara färdiga att bryta upp vid dagningen. Den allmänna förlustelsen fortsattes till långt in på natten. Flertalet af de soldater, som herr Falkenberg låtit postera utanför vallarne, för att i händelse af en öfverrumpling kunna slå alarm, lemnadv efterhand sina platser; och de få bland dem, som förblefvo sin pligt trogna, hade druckit så mycket vin att de till sist nästan utan undantag insomnade. Det muntra stojet och sångerna upphörde slutligen, och i deras ställe trädde den djupaste tystnad. Men framemot morgonen, vid den tid på dygnet då natten och den inbrytande dagen utkämpa sin vanliga strid, hörde man ett buller på afstånd, såsom af en stor massa menniskor, som marschera framåt. Magnus, hvilken var alltför orolig för att kunna sofva, och som ströfvade omkring i DE BEGGE VRANSMÄNNEN 6535.