Dagens Nyheter – 11 oktober 1871, sida 1

Men första kammaren har ock ett ord med i laget, invänder man, och dess majoritet röstade med regeringen. Ja väl, första kammaren hindrar ännu den andras majoritet att drifva igenom sin och pluralitetens af folket åsigt. Men första kammaren skall en dag förnyas, äfven den, och de senare årens val till landstingen, hvilka institutioner äro elektorer till första kammaren, hänvisa redan alldeles otvifyelaktigt på att första kammaren under nista valperiod skall få en ganska förändrad fysionomi mot hvad den nu företer. En förändring ef första kammaren i den riktning att hon i karakter mera närmar sig den andras, kan i följd af den höga census för valbarhet och af arfvodeslösheten icke åstadkommas i alla län, men det behöfves ock blott att iförsta kammaren insättas, utöfver redan befintliga, 40 andra som rösta med andra kammarens majoritet, för att denna sida af representationen skall blifva segrare i blifvande gemensamma omröstningar angående anslag. Ja, det skall icke ens behöfvas dessa 40, ty det är mer än sannolikt att de nästa år skeende valen till andra kammaren skola förstärka dess majoritet. Derhän har regeringens och de privilegierades bristande skarpsynthet vid förra lagtima riksdagen bragt det, attredan så kort efter den nya riksdagsordningens antagande det är ett oundvikligt öde, att landtmannapartiet skall inom några år blifva bestämmande i afseende på Sveriges styrelse. Vi för vår del ha icke önskat en så forcerad utgång, men vi trösta oss med aiti Norge och Danmark, i hvillka stater ett sådant förhållande som det ofvan nämda redan i det närmaste inträdt, landtmannaväldet alideles icke visar sig farligt, utan tvärtom egnadt att befrämja yttre lugn och inre välstånd. Det var icke landtmannapartiet, utan embetsmännen och studenterna som bragte Danmark till det olycksbringande försöket år 1863 att med sig införlifva Slesvig, hvarigenom det stötte ifrån sig sina allierade och vänner) samt föraniedde det tyska kriget. Det är likaså här, icke näringarnes män utan poe terna och de insupna skandinaverna som genom: ständigt utmanande söka bringa oss i yttre förvecklingar, hvarföre de vilja hafva en liten, men god armå altid till hands att föra utom rikets gränser. ) Svenska kabinettet varnade många gånger den lanska regeringen för alla försök att inkorporera Slesvig i konungariket och förutsade att det skulle framkalla krig.