Dagens Nyheter – 10 oktober 1871, sida 1

-—6 AVI — och ljudet af en kropp som föll tungt mot marken. Han begaf sig skyndsamt till stallet, hvarifrån bullret försports, och såg Frans stå med en dolk i handen, under det att Adriennes gamle tjenare låg framför honom med genomborradt bröst. . — Se, här har jag fångat en gammal råtta, sade Frans leende. Blodet kokade i ådrorna på Magnus, och han måste anstränga sig till det yttersta, för att i en lugn ton kunna fråga: — Hvarför har ni dödat denne man? I morgon skall fröken de Pardaillan plåga oss med sin gråt och jemmer. — Var så god och se sjelf, svarade Frans, pekande på de två kusinernas hästar, som stodo sadlade vid krubborna. Jag har länge hyst misstankar mot den gamle skurken, och jag begagnade derför detta tillfällo till att göra mig honom gqvitt. Medan Frans talade, beredde han sig att taga sadlarne och betslen af hästarne. — I ert ställe skulle jag ha handlat på samma sätt, svarade Magnus och lade handen på Frans arms men då nu faran är förbi, så låt djuren ha sina sadlar på sig; vi skola ju bryta upp vid daggryningen. — Ni har, min själ, rätt, kamrat. På det viset skall hvarken han eller jag ha användt tiden med onödiga bestyr.