Dagens Nyheter – 10 oktober 1871, sida 1

af Johan v. Werth, skall vara oåtkomlig. Till detta pris skänker jag er fröken do BSouvignys hand; går ni in på affären? Johan v. Werth betänkte sig. — Kom väl ihåg, fortfor baronessan, att hon är i mitt våld, och att jag har trottio man till min disposition. Om ni inte vill antaga mitt förslag, fiens det nog andra, gom med tacksamhet gå in derpå. Vi ha t. ox. grefve Pappenheim, som säkerligen ej har glömt Adrienne. : Baronessan visste hvad hon gjorde, då hon nämnde stormarskalkens namn. Joban v. Werth afundades nemligen grefve Pappenheim dennes ärofulla rykte; också hade han knappt hört honom nämnas, förrän han fattade sitt beslut. :Jag antager tillbudet, sade han. — Nå, gudskelof, nu känner jag åter igen den man, som väpnat Frans arm. — Jaså, ni har reda på den historien? sade Johan v. Werth, vridande sina mustascher. — När man har ett mål för ögat, skaffar man sig kännedom om både ett och annat. Men ännu har jag inte slutat, herr baron... — Huru! är det ej nog med en lakej? — Jag har nu sörjt för mina båda väninnor och vill till sist tänka litet på mig sjelf. — Allt hvad jag kon vill jag gerna göra för er. 2 Jag väntade mig ott sådant svar. Saken,