— Men hvarför har ni en sådan brådska? ... Är det inte bättre att vigseln sker i Magdeburg; der finns det en domkyrka och en biskop. — Magdeburg? En stad, som är genomträngd af kätterska idger? En stad; der borgarne äro till den grad oförskämda, att de helt säkert skulle fordra att få veta, hvärför man gifter bort en ung flicka, som skriker och svimmar!... Och betänk, så många andra oförutsedda händelser der kunna inträffa och göra hela planen om intet! Ännu lefva herr de la Guerche och hans vän, Gustaf Adolf... Det behöfs blott en vindstöt, för att kasta omkull en ek... nej, man måste vara försigtig.. En skål för det unga paret! . — En skål för fröken de Souvigny! sade Magnus och blottade hufvudet. Frans brast ut i gapskratt. — OO, du store apostel! hvad han väl gpelar den andäktiges rol! — Ja, ser ni, jag sitter och tänker på min pilgrimsfärd till klostret S:t Rupert, genmälde Magnus; vi skola, förmodar jag, snart anträda resan dit? I morgon redan. — Då är det bäst att jag nu går och vaktar mina dufvor. Hvad skulle Johan v. Werth säga, om fröken de Souvigny lyckades undkomma? — Han skulle ingenting säga. .-. — Hvad för slag? D