kammartjenaren; aldrig har man väl förr sett så starka och friska karlar i en hast bli så klena. : Fröken de Souvigny kunde icke heller annat än på det högsta förvåna sig öfver den epidemi, som utbrutit särskildt bland svenskarne. Hon märkte dessutom att baronessan Igomers betjentskara för hvarje dag tillväxte, under det att fröken de Pardaillans eskort minskades. Och alla dessa okända ryttare, som efterhand slöto sig till sällskapet, voro väpnade intill tänderna. De flesta af dem sågo ut som rik. tiga stråtröfvare. — Tycker du inte att allt detta är bra underligt? sade hon en afton till Diana. Bland vårt folk insjuknar den ene efter den andre, men fru Igomers tjenare få alla behålla helgan Det kommer sannolikt deraf att dessa sed? nare äro vana vid klimatet. — Men hvarför visar sig ett nytt ansigte bland baronessans följe, så ofta en af de våra måste intaga sängen? — Det är väl för att den gemensamma eskorten skall förbli lika stark. — Nå, men kan du då säga mig, hvad alla dessa sablar, pistoler och bardisaner skola tjena till? — Fru Igomer är försigtigheten sjelf ; hon vill icke tillåta att ett hår faller från ditt förtjusande hufvud eller att en spets på min klädning lider skada. DE BEGGE FRANSMÄNNEN, 56.