Dagens Nyheter – 26 september 1871, sida 2

Åesnensev———EA RER Nya Stilla-Hafs-jernvägen i Amerika. För ett par år sedan omnämdes i nästan alla verldens tidningar ett bland de största förevag som historien vetat omtala, nemligen föreningen mellan Atlantiska och Stilla hafven öfver Amerikas fasta land medelst öppnandet af Union Pacific jernbanan — en väglängd af omkring 3,400 engelska mil. Amerikas hastiga framåtskridande i kommercielt hänseende har föranledt och nästan tvingat den amerikanska företagsamheten att börja ett dylikt underverk, och med anledning deraf erhöll norra Paeific jernvägsbolaget af Förenta staternas kongress i början af 1870 ett anslag af icke mindre än 50 millioner acres jord till byggandet af denna nya jernväg, bvilken bolaget förbundit sig att hafva färdig inom fem år. De östliga jernvägsförbindelserna mellan Newyork, Boston, Quebec samt andra atlantiska hamnar med Duluth — i staten Minnesota — den östliga och egentliga begynnelsepunkten på denna sidan af Amerika för den nya Stilla-Hafsjernbanan äro allaredan färliga och tusentals arbetare äro nu dagligen i verksamhet för banans vidare utsträckande från Superior-sjön vesterut samt från Stilla hafvet österut. Jemte de redan trafikerade jernvägsförbindelserna mellan de atlantiska hamnarne och staden Duluth finnes en annan kommunikationsförbindelse medelst ångbåtar öfver sjöar och foder, 1,200 mil lång, och otvifvelaktigt kommer nämnde, redan ganska betydliga stad att inom några få år blifva för denna nya del af landet hvad Chicago varit under de sednare 25 åren för den sydligare gående södra Union Pacific-jernvägen, Den nya norra jernbanan genomlöper ett fruktbart bälte af land, öfver, 2,000 mil långt och 1,000 mil bredt, hvilket hittills helt och hållet saknat transportförbindelse, och sålunda kan ingen konkurrens komma i fråga, isynnerhet som ändpunkten af detta storartade företag kommer att blifva omkring 700 mil norr om San Fransisco vid Pudgetsundet, hvarigenom icke allenast afståndet från Newyork till Stilla hafvet förkortas med omkring 400 mil, utan äfven afståndet mellan Amerika3 vestra kust och Asien med icke mindre än 1,800 mil (ju närmare Nordpolen, desto kortare blir afståndet). Huru mycket är det lilla rike, som amerikanska regeringen skänkt för byggandet af denna storartade jernväg, värdt? Efter ett pris af endast 3 dollars pr acre skulle värdet blifva 150 millioner dollars, eller omkring 550 millioner riksdaler svenskt. Omkostnaderna för jernvägens byggande äro uppskattade: för terrassering, stenarbete, broar samt skenor etc. . 64,520,000. , arbetets ledning, samt ingeniörarbeten . . . . . . . 5,000,000. . Telegraflinie . ...... 600,000. Byggnader .......2,312,000. , Lokomotiver och vagnar. 3,615,000. , Bioch sidobanor . ... :1,200,000. Extra arbeten etc... . . .7 800,000. —78,047,000, intresse å aktier och lån under byggnaden... .. 7,230,000. NS: 277,000. Högsta punkten öfver hafvet är 3,500 fot å norra Paecifie jernvägen samt 7,300 å Union Paeifie jernvägen, och kommer sålunda trafiken å den norra linien icke att såsom å den sydliga blifva hämmad i bergstrakterna under vintermånaderna. Jernvägen kommer att i konkurrens med det långsamma transporterandet medelst ångbåtar, fartyg eller lastdjur, erhålla all trafik som: för närvarande af dessa skötes och hyvyilken trafik skattas att årligen uppgå till öfver 9 millioner dollars, den kommer att erhålla all utskeppning af virke och träd från Pudgetsundet, som år 1870 var tillräcklig att fylla 18,000 fraktvagnar eller ONMN tår af IN vamnar hvartdara don kam