Dagens Nyheter – 26 september 1871, sida 1

VV rådslå. I det ögonblick då förhandlingarne skulle börja inträdde i salen en krigare, som man ännu icke hade sett blar.d de landsflyk tige, men som talade franska på ett sätt som lemnade intet tvifvel öfrigt om hans nationalitet, och slog sig ned på en bänk. Hans dammiga och slitna kläder vittnade om att han rest en lång väg. Endast hans vapen voro i förträffligt skick, och hans uppförande och hållning förrådde en god uppfostran. Man hade redan föreslagit åtskilliga personer till anförare, men ej kunnat bli ense om hvem man skulle välja — dessa unga män ville gerna ha till sin kapten någon äldre krigare som förvärfvat sig en större fond af erfarenhet under utöfningen af sitt yrke — då plötsligt mannen med den dammiga drägten reste sig upp och sade: — Jag vet ett helt enkelt medel att komma till ett godt resultat: vi välja icke någon af de föreslagna. — Min Gud! det är ju Renaud de Chaufontaine, mumlade Armand Louis, som hittills icke gifvit akt på främlingen. — Men hvem skola vi då välja? frågade man från alla sidor. — En man, som jag ser härinne, och gom gör tecken till mig att jag skall tiga: grefve Armand Louis de 1a Guerche. Det var som hade ett ljus hastigt uppgått för alla. Hela församl ngen klappade händerna. DE BEGGE VRANSMÄNNEN. 46.