Dagens Nyheter – 23 september 1871, sida 1

oo OS OR Armand Louis som hon älskade var ryckt uf bödeln händer. Ett ord af Johan v. Werth erinrade henne om den sorgliga verkligheten. — Jag har hållit mitt löfte, sade han, jag har uppsökt konungen och utverkat den lifdömdes benådning; vill ni nu också hålla det löfte ni gifvit mig? Dödens blekhet utbredde sig ånyo öfver fröken de Souvignys kinder; den oblidkeliga sanningen stod nu blottad framför henne. Adrienne visste att hon icke hade någon förskoning att vänta af Johan v. Werth. — Min herre, sade hon, jag har gifvit er mitt löfte, och jag skall hålla det. Johan v. Werth kände sig icke litet stolt öfver den sålunda vunna segern; men det resultat han redan uppnått var ej nog för honom. . — Min fröken, återtog Lan, hans majestä kejsar Ferdinands ambassadör har ingenting vidare i Sverige att göra; jag reser inom tjugufyra timmar härifrån... och jag villicke resa ensam. Adrienne bäfvade. — Gif mig två dagar, min herre, och jag skall vara färdig att följa er; en dag till att taga farväl af denna familj, som vårdat mig med så mycken kärlek, en dag till att uppfylla hvad jag lofvat. Genom att vara alltför enträgen skulle Johan v. Werth lätt ha kunnat kompromettera sig,