Dagens Nyheter – 22 september 1871, sida 3

ger 3) ord: mottagarens namn och adress samt atsändarens namn. Med ffingerade namn såg telegrammet ut så här Andersson Göteborg. Pettersson, Telegrammet afsändes från Herrljunga jernvägsstation, vännen Andersson i Göteberg visste sålunda, att vännen Pettersson från Stockholm var på väg dit; det var allt som behöfdes, Andersson mottog Petterson vid bangården med öppna armar och dito ekipage och på aftonen hade han för denne anordnat en fia sexa på Lorensberg, vid hvilken naturligtvis vännen Lundström ej saknades. Ej fullt så lakonisk, men det oaktadt ej på långt när så upplysande är utanskriften på ett bref, som i torsdags uttogs ur en breflåda i Göteborg: War utt Av den godheten åh gå till den flikan såm war hema när jag reste hon bor på konggatan. (G. P.) Ett oväntadt möte, En dansk resande hörde häromdagen å ett kaf6 i Wien två af gästerna tala danska med hvarandra, Förtjust öfver att förnimma hemlandstoner, drog vår resande sin stol till det bord, vid hvilket do båda andra danskarne sutto, och yttrade: Måe jeg bede om Lov til at drikke mit Öl i deres höjtärede Selskab? Jeg er Urtekrämer Pedersen fra Horsens, Med Fornöjelse! svarade den ene af landsmännen Jeg er Georg, Konge av Gräkenland! Hvarför italienarne ha så vackra röster. In engelsk konsul i Rom skall, enligt hvad en tysk tidning vet berätta, nylipen meddelat sin regering en vigtig upptäckt som han gjort, den nemligen, hvilken orsaken är, att alla romare ha så herrliga röster. Orsaken är, menar han, helt enkelt den, att de italienska mödrarna hålla sina barn i linda — hvilket icke lär vara fallet i England. När nu modern är sysselsatt utom hus, så hänger hon medelst ett snöre, som är fastbundet under lindebarnets armar, sin kärlekspant upp på en spik på väggen; der får barnet nu gallskrika i timtal — och detta uthållande skrik skall utomordentligt uppöfva och utbilda röstorganet. (!) Se