Dagens Nyheter – 21 september 1871, sida 1

jag skulle kunna hinna honom, innan den ödesdigra timmön slår, vill jag blott rådgöra med min: förtviflen ; jag skall då samla mitt folk och med vapen i hand försöka rädda herr de la Guerche. — Ack! med hvilken rätt skulle jag göra erdotter faderlös? Och dock vågar jag icke uppmana er att uraktlåta något som kan bidraga till Armand Louis räddning. Adrienne återkom till familjen Pardaillans bostad i ett nästan sanslöst tillstånd. En stor del af dagen förgick under ångestfull väntan. På aftonen infann sig Johan v. Werth och lät bedja henne om ett samtal mellan fyra ögon. — Låt mig vara ensam med honom, sade Adrienne till Diana. Diana tvekade. — Jag tycker inte om denne man, sade hon. — Än jag då... tror du, jag tycker om honom? Men det är kanske fråga om Armand Lovis; gå derföre. Diana lemnade rummet och passerade Johan v. Werth, utan att besvara hans helsning. — Tålamod, jag skall nog taga revanche! mumlade baronen. Adrienne, som nyss förut icke förmått gå ett enda steg, sprang honom till mötes. — Ni kommer för att tala om herr de la Guerche, icke sannt? sade hon. DE BEGGE FRANSMÄNNEN. 47.