kavalleri-trupp. Nästan i samma ögonblick visade sig Gustaf Adolf på den stora slottstrappan. Magnus sökte tränga sig frum genom folkhopen, som också, tack vare de kraftiga knuffar han utdelade med begge armbågarne, vek undan för honom. — Här får ingen passera! ropade plötsligt en skildtvakt. Nu måste Magnus stanna. — Jag skall väntaj tills kungen kommer mig närmare; då vill jag rusa fram och kasta mig för hans fötter, tänkte han. Kungen steg till häst och började rida i galopp, åtföljd af den lysande eskorten. Tusen hurrarop skallade. — Hvart tar kungen vägen? frågade Magnus. — Sedan försynen ingifvit vär högt älskade konung den ädla föres.tsen att draga ut i härnad, för att befria våra bröder i Tyskland, svarade en borgare, har han icke en enda minuts ro, utan arbetar hela dagarne på härens organiserande och utrustning. Han skall nu mönstra två nya kavalleriregementen, som befinna sig ett par mil härifrån. — Han lemnar alltså Carlskrona?... — Ja. — Men naturligtvis kommer han tillbaka i afton? — Nej, visst icke. Kungen har samlat trupper äfven vid Elfsborg och far derför dit för att mönstra dem.