Dagens Nyheter – 18 september 1871, sida 1

finnes rum för ett underverk ännu mellan bödelns yxa och offrets hals. Saken berodde nu på ett samtal med konungen, och huru svårt det än var att få tillträde till Gustaf Adolf, tviflade dock Magnus icke på att det till sist skulle lyckas honom. Han hängde den guldkedja, hvarvid ringen var fästad, om halsen och aflägsnade sig derpå med lugna steg från fängelset. — Eftersom grefve de la Guerche har Magnus på sin sida, mumlade han för sig sjelf, är han ännu icke död. Hans beslut var redan fattadt. Armand Louis befann sig i en af dessa situationer, hvarunder minuterna synas långa som dagar. Magnus. ville derför vända sig direkte till konungen och icke förspilla den dyrbåra tiden med att uppsöka gardeskaptenen eller grefven af Wasaborg. Han trodde att det i alla händelser var: bättre att vända sig till Gud än till en af erkeenglarne. Till fångens olycka var det-en annan person, som också tänkte på honom. Frans Kreuss var en man som aldrig glömde något. Hvar gång han begått ett skurkstreck, och det hade icke händt honom så. sällan: under hans på äfventyr rika lif, sköt han skulden för följderna deraf på sitt offer och försummade icke sedan att himnas på. detta. Herr de la Gverche hatade han särdeles, för det han icke generat sig för att stöta sin värja genom armen på: honom.