Dagens Nyheter – 13 september 1871, sida 2

— 400 — ket efterföljdes af ett doft anskri. Armand Louis sprang nu fram på vägen och varseblef Magnus samt en okänd man, som. flydde. så fort hans häst förmådde bära honom, Magnus höll ännu en pistol i handen, — Hvad är på färde? frågade herr de la Guerche. s — Mannen som flydde var en lönnmördare; han sigtade på er och sköt bom. Jag i min tur sigtade på honom och sköt också bom. Ack! Magnus, min gamle vän, du förvånar mig verkligen. Du börjar åldras. Tänk er, jag hade en liten stund förut laddat min pistol så väl. Min kula genomborrade hatten på honom en tum öfver hans hjessa, hvari den kanske åstadkom någon mindre betydande skråma. Om jag sigtat på kroppen, skulle jag nog ha träffat honom, men. jag ville skjuta ihjäl honom på stället, för att få hans häst, hvilken skulle ha kunnat tjena till ett. bevis mot den verklige mördaren, förstår ni, herr grefve: Magnus laddade ånyo sin pistol med lugn min, — BSade jag er inte, att ni skulle vara på er vakt? återtog han. Johan v. Werth är en beslutsam och rask herre. Låt oss nu, om ni ingenting har deremot, återvända. till staden och uppsöka konungen... När man har en sådan man som baronen till fiende, bör man icke alltför länge sysselsätta sig med andra affärer. Medan de i hast begåfvo sig tillbaka till värdshuset, der de hade qvarlemnat sina hästar,