Dagens Nyheter – 6 september 1871, sida 2

Tidningsöfversigt. Under det Aftonbladet i bortåt tjugu år vanstält historien om Danmarks yttre politik i ändamål att förleda Sverige till att med väpnad hand understödja det i dess bemödande att tillegna sig det sjelfständiga hertigdömet Slesvig, har bladet kommit in i en sådan vana att förvrida och fördölja besvärande fakta, att det alldeles icke kan väcka någon förundran att Aftonbladet gång på gång gör sig skyldigt äfven till den orättfärdigheten att söka inbilla allmänheten att blott två tidningar i Sverige (Göteborgs Handelstidning och Dagers Nyheter) skulle understödja arbetet för indelningsverkets aflösning. Sanna förhållandet är att utom Dagens Nyhever och Göteborgs Handelstidning hafva Öresunds-Posten, Kristianstadsbladet; Norrländska Koarrespondenten, Westmanlands läns Tidning, Wadstena läng Tidning, HallandsPosten och åtskilliga blad i smärre orter instämt med 4de 1064 i andra kammaren, hvilkas åsigt för öfrigt nu, då den blifvit gillad på så många folkmöten; icke måtte betyda mindre än professorernas, studenternas och byråkratiens. Söndags-Nisses redaktör hr Fr. Hodell har i lördags gifvit ett nytt prof på sin lämplighet att gå i spetsen för språkförändringar, ity att han i en så kallad Cspetskölat ådagalagt sin obekantskap med något, som hvarje 10-årig gosse i folkskolan känner till, nemligen bestämda artikeiformen. Den, som ej vet, att ordet murare i bestämda artikeln. pluralis heter murarne, den är antingen ett sorgligt undantag bland våra dagars skolgossar eller ock — redaktören af Söndags-Nisse. Redaktören af Söndags-Nisse har äfven ledes i lördags begifvit sig ut på litet polemik med Dagens Nyheter, men då hvad han dervid yttrat icke angår oss, så skola vi — för att nyttja hr Holells egendomliga skrifsätt — icke recitera någon del af hans polemiska uppsats, utan öfverlemna besvarandet deraf åt den insändande Granskaren, till och med om denne skulle vilja på Söndags-Nisses redaktör lämpa hvad i en gammal dansk komedi Degnen (hvilket ord betyder klockaren och icke, såsom en gång en viss bearbetare för teatern, försänkt i Sspråkreformatoriska funderingar, öfversatte det: dejan) sade: Jeg maae mase dem, jeg skal mase dem, jeg kan ikke andet än mase deml