Dagens Nyheter – 6 september 1871, sida 1

melstorp, S. P. Svensson i Agerum m. fl. Någon meningssskiljaktighet i bufvudåak yppade sig ej, emedan-alla talarne viHe hafva bort indelningsverket såsom orättvist och ojemnt tryckande på jorden. Resultatet blef 2:dra frågans Abrsversude med ja. 3:dje frågan diskuterades af förutnämnde talare, hvilka ansågo, att andra kammarens majoritet gått nog långt i eftergifter; trodde, att ej 15 år borde behöfvas till den nya armåns bildande, hvilket kunde låta sig göras på högst 10 år. Under diskussionens fortgång förenade sig likväl mötet i att besvara frågan med ja. På förslag af hr Håkan Olsson i Faråbol, beslöts, att mötet skulle offentligt hembira sin tacksamhet till såväl det särskilda utskottet som till de 106 af andra kammaren, för den hållning, de intagit vid senaste riksdagen iförsversfrågan, samt uttalade den önskan, att denna samma hållning under den instundande urtima riksdagen, trots krigspartiets ansträngningar och de devuerade tidningarnes skrän, måtte med hänsyn till krigsministerns nya förslag bli den bestämmande. ; (Meddeladt Dagens Nyheter.) Riksdagsmannen för Östra härad, hr Samuel Johneon i Torget, hadeanmodat sina kommittenter och andre för saken nitälskande personer at sammanträda i Hvetlanda missionshus den 29 augusti, för att höra deras åsigter i försvarsfrågan. Mötet var ovanligt talrikt besökt; minst 200 personer af alla samhällsklasser voro närvarande. Hr Johnson, som enhälligt utsågt till ordföTänger framställde följande frågor till besvarande: .1:0) Fordrar omsorgen för vårt landtförsvar att våra försvarskrafter ökas? 2:0) Kan ett godt och betryggande försvar erhållas på annat sätt än genom en utsträckt värnepligt, utan rättighet till friköpning eller legning? 3:0) Kan och bör, i sammanhang med en utsträckt värnepigt, det nuvarande indelningsverket bibehållas, eller anses det böra upphälvas och på hvad giävt samt under hvilka vilkor? 4:0) Bör öfning i de viärnepligtiges åligganden börja i skolorna, på det att öfningstiden sedermera må kunna för dem förminskas? 5:0) Böra de värnepligtige åtnjuta ersättning af staten för ded utsträckta öfning de åtaga sig? De tre första frågorna behandlades,i sammanhang med hvarandra och någon egentlig diskussion i desamma förekom icke, ty ingen motsade dem, som yrkade att hvarje svensk man bör försvara eller deltaga i kostnaden för försvaret af svensk jord och egendom; at försvarskrafterna horde rätta sig efter landets förmåga att dem underhålla; att omsorgen för vårt lands försvar fordrar, såsom siikraste sittet att värna det mot yttre fiender, sedlighet, upplysning och en ärlig neutralitet. ty att uppsitta stera härar skulle endast åstadkomma Innäeis ruin och reta våra grannar; att nuvarande indelningsverket, som under tidernas lopp blifvit en allt större och större orättvisa mot viss jord och vissa personer, borde upphäfvas och kostnaden för försvaret lika drabba all jord, all egerdom och alla personer; att nuvarande rustoch. rotehållare voro i allmänhet alldeles oförmögne att jemte indelningsverket, som sedan dess inrästning blifvit alltmer och öfver höfvan betungande, åtaga sig en ultsträckt värnepligt.. Likväl ville icke mötet påstå högsta rätt, utan förenade sig i det beslut, hyartill majoriteten i andra kammaren vid Benäste riksdag kommit, och hoppades att detsamma måve blifva hela riksdagens beslut. Fjerde frågan besvarades med aa och femte likzeledes, åtminstone hvad beträffade de obemedlade. å : Slutligen hembar mötet sin tacksamhet till Ordföranden esåväl-för sonmankallandet af detta möte, som ock för de åsigter han hyste i försvarsfrågan och hvilka han sökt göra gällande vid senaste riksdagen, der han tillhörde andra kammarens majoritet, och hoppades att han vid desamma ville stå fast, KRO STEN NOT EE SEE ER MEN må —-—— — få