herbe och Chanzy hvardera skrifvit om de rörelser, de ledt under kriget, samt general Wimpffen utgifvit en broschyr om den ödesdigra kapitulationen vid Sedan. Med första väntas nu berättelse om Vogeserhärens operationer af general Bordone. Detta arbete af Garibaldis generalstabschef är stödt på autentiska aktstycken och kommer utan tvifvel att kasta ett nytt ljus öfver den gamle hjeltens härförarskap under senaste kriget, ett härförarskap, hvilget var det enda under detta krig som från början till slut förde Frankrikes fanor till seger. Vidare väntas inom kort ett arbete af Auguste Deschamps, kalladt: LThistorie de la chute du second empire, samt tredje delen af J. Delaunays: Ihistoire de la campagne de France, hvilket verks båda föregående delar väckt stor uppmärksamhet. Slutligen har undertiteln: La guerre en province et pendant le sigge de Paris i förra veckan utkommit ett arbete af de Freycinet. Författaren var under Gambettas diktatur delegerad i krigsministeriet såväl i Tours som i Bordeaux och anses vara en af de lätt räknade bland den tidens delegerade, hvilka fullkomligt förstodo att sköta sin post. Nämnda hans arbete berömmes mycket af LIndependance Belge, som säger, att författaren är en af de mest hemmastadde i de förhållanden, han skildrar. Franska tidningen Constitutionnel vill veta, att Thiers inom kort skall sammanträfta i Beaurirage, i Schweiz, med furst Gortschakoff. Franska sändebudet i Petersburg, general le Flö, har ledt underhandlingarne om detta sammanträffande. Franska myndigheterna ha på senaste tiden börjat hålla efter de Paristidningar, hvilka tydligen med vett och vilja utsprida osanningar. Nu senast hafva för denna orsaks skull tidningarne Paris Journal, Univers och den eljest framstående och aktade Patrie instämts inför vederbörande domstol. Nationalgardets i Bordeaux stab bar utfärdat en proklamation, hvari tillkännagifves, att Thiers underrättat stadens mairec, Fourcand, om att nämnde kår, på grund af dess ådagalagda förtjenster, kommer att bli sist upplöst af Frankrikes nationalgarden. Den franska deputationen i Irland är derstädes fortfarande föremål för befolkningens storartade hyllning. Om strikerna i Berlin erfar man af de senaste underrättelserna följande: Murarnes strike, som varat i 6 veckor, har nu upphört och den 28 augusti började de äter arbeta. Det är emellertid endast en vapenhvila, enär fred ännu icke afslutits mellan arbetarne och mästarne, och det för öfrigt råder oenighet mellan parterna om de vilkor, hvarpå arbetsinställelsen upphört. På ett generalmöte den 27, hvari omkring 4,000 murare deltogo, förklarade ordföranden, s8cdan han nämnt att striken skulle upphöra dagen derpå, att 3,000 gesäller arbetade på de nya vilkoren och endast 5 å 600 på de gamla. Derefter antydde han, att man snart skulle använda andra medel och icke längre behöfva anlita striker. Den första anmärkvingen, att omkring 600 gesäller arbeta på de gamla vilkoren, bevisar recan att arbetarne icke varit i stånd att fullkomligt genomföra sin vilja. Detta framgår redan af en antydan om att använda andra medel, hvilket man ju icke behöfde, om man