Dagens Nyheter – 2 september 1871, sida 1

ett folk, bland hvilket hvarje individ icke. allenast tyckar om att sjelf vara fri, utan ätven gerna inkräktar på andras frihet, hos sig inför den stränga militärdisciplinen, som tvingar hvarje individ att underordna sin fria vilja hans förmäns långt utsträckta myndighet, Detta strider alldeles emot ett af den franska nationalkarakterens mest i ögonen tallande fel: känslan af oberoende inför lagarne, förakt för alla band, otålighet vid hvarje hinder. Om denna disciplin, som kräfver blind lydnad, kunde inprentas hos hvarje fransman under 20 år af hans lif, betviflar jag icke att den skulle frambringa en verkligen underbar förändring i nationens karakter och lynne; den skulle verka såsom ett slags moralisktgymnastiskt instrument, som småningom skulle utplåna nationens lyten och göra henne skicklig att gå sina nya öden till mötes. Derifrån skulle den pånyttfödelse komma, om hvilken nu alla tala, men som ännu icke kan spåras. Det tyckes vara tanken härpå, som vaknat till lif hos den komitå, åt hvilken nationalförsamlingen uppdragit att utarbeta ett förslag till militärlag.