Dagens Nyheter – 1 september 1871, sida 3

Hvarjehanda nyheter. Tidningen Fäderneslandet har ur Dagens Nyheter aftryckt det bref, som här i lördagsnumre, meddelades och hvilket var aflåtet till hustrun till en handlande och yrkesidkare i Stockholm i ändamål att afnarra henne penningar för att hennes och hennes mans förhållanden ej skulle bli utmålade i en följetong i en här utkommen skandaltidning, Detta bref hade vi förskaffat oss från en bland herrar stadsfiskaler, till hvilken det blifvit öfverlemnadt, och vi veta ingenting vidare derom Men tidningen Fäderneslandet måtte satt sig i beröring med brefskrifvaren, ty det förklarar att det Shört sägas att personen i fråga mot penningersättning lofvat förekomma införandet i Dagens Nyheter4 af den der följetongen. Härpå kan visst lämpas Söndags-Nisses ord: Den gubben går inte4. Fäderneslandet, om det varit riktigt klokt, skulle ha kunnat draga bättre nytta af det der Salmonibrefvet; det skulle ha begagnat tillfället att gifva offentligt tillkänna, att då det ofta befunnits att personer begagna sig af Fädernoeslandets namn — öppet angifvet eller underförstådt — för att utpressa penningar, så ville red. en gång för alla förklara att den icke låter hvarken Xgåfvor, skänker eller vänskap afhålla sig från att skandalisera folk. Det skulle sett sjelfständigt och duktigt ut. Då i samma artikel Fäderneslandet låtsar undra hvem den person kan vara, som i brefvet uppgafs vara författare till den schiherande följetongen, så skola vi gerna stilla Fäderneslandets nyfikenhet. Han uppgafs heta Rydell. Derest Fäderneslandet behagar tillkännagifva om det icke vet hvar han bor, skola vi äfven derom lemna underrättelse, enligt brefvet. Oelkså en . En amerikansk prest har fått det infs att göra hr Thiers en present af en tegelsten och dessutom en predikan till på köpet; Sjelfständighetssalen i Filadelfia har nemligen blifvit reparerad, och detta tillfälle iakttogs af hr Hartley för att til!egna franska republikens president en af byggnadens ursprungliga tegelstenar: En abspräkslös tegelsten, behörigen attesterad, som blifvit tagen nära den upphöjning, hvarifrån den 4 juli anno 1776 den amerikanska sjelfständigheten -offentligen proklamerades, I den åtföljande skrifvelsan förklarar den andlige herrn sin allvarliga bön vara, att det sköna Frankrikes lagstiftare måtte af denna sten erhålla den nödiga ingifvelsen för att kunna upprätta en republik, hvars värdighet, rättvisa och allvar väckte vår tidsålders beundran och blfve andra nationer ett föredöme för värnandet af folkets rättigheter. En af de yng: e filosoferna vid X. universitet, väl bekant för sin originalitet, kom en gång på besök till en vän. Han fann denne vid ett särdeles miserabelt lynne. — Hvarföre ser du så dyster ut, min: bäste bror, frågade honom filosofen. Du tror väl på Gud? — Ja visst! svarade denne, förvånad öfver den besynnerliga frågan. — Nå, tror du att staten är en organism??? — Jals svarade vännen åter, ännu mer förvånad och tittade på. den frågande. som om han trodde, det ej stode rätt till med honom. — Ja, men hvad tusan har du då att vara ledsen öfver? återtog filosofen. Från FPariskommunens dagar. Nya Dagligt Allehandas Pariskorrespondent skrifver i sitt senaste bref bland annat följande: Det är svårt att värja sig tör en viss grad af aktning för Jourde, som från medicine studerande och derefter bokförare i ett strumpmagasin klef upp till kommunens finansminister och skötte denna post på ett verkligen utmärkt sätt. Han handskades under hela denna tid och, man kan säga det, nästan utan all kontroll med millioner om dagen. Ingenting skulle hafva varit honom lättare än att sätta i säkerhet hvilka belopp som helst och sjelf göra sällskap. Millioner äro frestande för en fattig student, helst när saken såsom under dessa förhållanden hade kunnat bömantlas med hvarjehanda skenfagra förklaringar, Och denne man, ställd mellan å ena sidan sina kamraters glupska lystnad och å den andra ea snart sagdt obegränsad tillgång, har icke angripit denna vidare, än som under förhållandena var en nödvändighet och kan försvaras,:chan har tillbakabållit roflystnaden och räddat Frankrikes mäktigaste finansinstitut, grundvalen för hela statskrediten, han har sina räkenskaper på franken lika väl i ordniog, som när han förde strumpfabrikörens böcker, och — det icke minst märkvärdiga — han lefde under hela denna tid på samma anspråkslösa sätt som förut och intog sina måltider på en liten restauration bredyid finansministören för 4 fr. 50 e om dagen. Jourdes hustru är fintvätterska och arbetade under hela den tid hennes man var finansminister med sin tvål och sitt strykjern som vanligt. Generalen och ea kort.tid krigsministern Eudes hustru hade före sin mans upphöjelse samma lefnadsställning, men under maktena och glansensdagar blef hon förnäm och lemnade bort sin tvätt åt den, som hade denna detalj för krigsministerns hotell, hvilket föranledde denna sistnämda att tillsäga sina arbeterskor: Ni måste varå noga, flickor, med generalskans , ty hon hör till yrket,