Dagens Nyheter – 28 augusti 1871, sida 1

FRE STEK ARTNR proklamationer och 71 millioner st. röstsedlar med ja4 på. Budgetkomiten är af den åsigt, att denna utgift bör läggas på den kejserliga civillistan, hvars liqvidation ännu icke är afslutad. Grefven af Chambord har efter någon tids vistelse i Briägge plötsligen Jlemnat denna stad och belgiska området. Anledningen härtill har varit följande: Till följd af en skarp artikel mot monarkien med Guds nåde, som stått i Jvurnal de Bruges, begåfvo sig tvenne högadliga herrar af grefvens af Chambord följe till byrån för denna tidning, hvilken redigeras af ett fruntimmer, fru Poppe, och besvärade sig i högdragna ordalag öfver det språk, tidningen förde. Fru Poppes man, hvilken tillfälligtvis var närvarande, svarade, att man icke behöfde aflägga räkenskap för tidningens innehåll och att i Belgien herrskade tankefrihet och tryckfrihet. Som det kom till en häftig ordvexling och de högförnäma herrarne tycktes vilja göra bruk af sina vapen, skickades efter polis och de legitima herrarne måste skyndsamt lemna tidningsbyrån. Hr Poppe underrättade borgmästaren om hvad som skett, och denne begaf sig genast till Brissel. Resultatet blef de bäda herrarnes omedelbara förvisande och en höflig anhållan hos grefven af Chambord att han inom en bestämd, kort tid måtte lemna såväl Brigge som Belgien. Utom murare, cigarrarbetare, snickare och maskinarbetare i Berlin hafva bokbindaregesällerna derstädes nu upphört med arbetet. Deras fordringar gå ut på, att arbetstiden afkortas frän tolf till-tio timmar och att arbetslönen förhöjes med 25 procent. Om det outsägliga elände, som denna-strikefeber brivgar öfver Berlin, är det svårt att gifva en klar föreställning. Neue Preussische Zeitung har aningar och skrifver: Såsom ett tidens tecken förtjenar påpekas, att det bland de lägre klasserna af befolkningen är en allmänt utbredd tro, att flyttdagen i oktober denna gång skall gifva anledning till ett stort skådespel i Berlin. Till och med skolbarnen anse det för en afgjord sak, att det skall bryta lös den 1 oktober.4 Rumäniska frågan säges nu vara på god väg att utjemnäs genom direkt underhandling mellan Preussen och regeringen i Bukarest. Den i Belgrad utkommande tidningen Jedinstu meddelar ur officiös källa, att hofvet i Konstantinopel ännu icke fattat något definitivt beslut i denna sak, men att det sannolikt skall tillbakavisa hvarje förslag om intervention i Rumäniens angelägenheter. Den till Irland sända franska deputationen anlände den 22 dennes till Cork, der den mottogs lika entusiastiskt som i Dublin. En stor del af stadens befolkning mötte gästerna utanför tullarne och omkring 20 musikkårer spelade franska och irländska folkmelodier. — Parlamentsledamoten John Martin presenterade deputationens medlemmar för folket och påminte om det skiljaktiga sätt, hvarpå man i Dublin mottagit de franska gästerna och prinsen af Wales. Vid den festliga måltid, som samma dag gafs till deputationens ära, föreslogs emellertid bland andra skålar äfven drottning Victorias. Den ryktbare engelska parlamentsledamoten och ministern John Bright, hvilken under sitt arbete i fosterlandets tjenst så öfveransträngt sig, att man fruktade, att hans helsa vore oåterkalleligen förlorad, har nu genom en fullkomlig hvila blifvit så pass esseilelstsnsiine— tr — ÖAR