Dagens Nyheter – 26 augusti 1871, sida 1

161 — att göra Renauds straff hårdare. Medan han funderade på detta problem, tömde herr de Chaufontaine en flaska välluktande vatten öfver sina händer och sitt hår samt gick derpå sin väg, för att inställa sig hos den vackra enkan, som skulle omvända honom. På slottet S:t Wast vistades för tillfället en ung holländsk herre, mot hvilken Armand Louis hyste föga vänskapliga känslor. Man sade att denne man var anställd i den armå, som kejsar Ferdinand uppdragit åt den ryktbare och okuflige Tilly att anföra. Baron Johan v. Werth liknade grefye Pappenheim i öfvermod och stolthet. Han hade en högdragen blick, och hans ansigte röjde en illistighet, blandad med oförsynthet, som gjorde honorå högeligen motbjudande i herr de la Guerches ögon. Hans sätt var skrytsamt och öfvermodigt, men förrådde derjemte en råhet, som hans. hofmannavanor icke förmådde dölja. Öm han ena ögonblicket kastade en dukat åt en betjent, som höll hans häst, kunde han det andra gifva samma tjenare en spark vid minsta försumlighet. Om en ung tjenstflicka, till hvilken han yttrat en artighet, gjorde min af att fly bort från honom, fattade han henne i armen eller om lifvet så hårdt och oförsigtigt att märken efter hans fingrar länge visade sig i det klämda köttet, Hvad som emellertid framför allt gjorde honom obehaglig i Armand Louis ögon, det var att han egnade Adrienne sin hyllning: DE BEGGE FRANSMÄNNEN. 21.