Dagens Nyheter – 21 augusti 1871, sida 2

känslig, bröt isen genom att direkte tillfråga Renaud: q — Är det en duell eller ett mord? — Carquefou, icke ett ord, icke en rörelse får du tillåta dig, och om jag dör, så hämnas mig icke, ropade den högsinte unge mannen. Ett svagt leende krusade Matheus tunna läppar, ban höll sin långa värja i den högra kanden och stack den venstra under sin rock. En sekund derefter korsade klingorna hvarandra, men plötsligt gjorde Matheus ett språng ät sidan, riktade en pistol mot sin motståndaras panna och gaf eld, i det han ropade: — Nå, så dö då! Benaud bade sett Matheus rörelse, och huru bastig denna än var, hann han huka sig ned med den påföljd att kulan gick öfver hans hufvud. — FEländige skurk! utbrast han. Och med cn vild katts vighet hoppade han fram, fattade Matheus i strupen och stötte sin dolk ända intill fästet i bröstet på honom, i det han sade: — Jag bade lofvat dig denna dolk; här har du den. Matheus slog ut armarne, värjan föll ur nans hand, och han störtade till marken. En läst darrning genomlopp hela hans kropp; derpå blef han liggande orörlig. — Jag har skipat rättvisa; nu är det din tur, 1a Guerche! ropade Renaud. I andra delen af rummet pågick en tyst,