på bakgården sysselsatta med att intaga en styrkedryck för att sedan lägga sig och sofva. J.g springer nu till en Yapensmed och köper två värjor, som jag ger. dem, sägande att det är era värjor som jag tagit för att göra dem till viljes. Naturligtvis blir jag då inbjuden att deltaga i dryckeslaget. Under vägen köper jag något slags sömngifvande pulver hos en apotekare, och detta kastar jag i den stora bål, der de ha sitt vin. Sedan de druckit ur alltsammans, smyger jag mig in i don Gaspards och den fromme Matheus stall. — Har du nyckeln till detta? frågade Renaud. — Nej; men jag skall nog lyckas öppna dörren. Ha ni märkt en stackars fattig fn, som don Gaspard alltid öfveröser med skällsord och icke sällan trakterar med ett kok stryk? , — Petter? sade Adrienne. — Ja, fröken, just Petter; jag skulle mycket misstaga mig, om Petter icke afskyr don Gaspard af hela sitt hjerta. Vi kunna således med säkerhet påräkna hans bistånd. Den stackars gossen har redan låtit mig bese stallet och utpekat för mig de bästa hästarne, likagom ville han uppmana mig att taga dem. Ack, de vackra spanska klipparne! Ständigt är en karl i stallet för att ha tillsyn öfver djuren; om han är en fredlig natur, hjelper han mig nog att sadla dem; men är han återDE BEGGE FRANSMÄNNEN, 15,