och samma person. Aktiebeloppen användas dels till rättegångsomkostnader, dels till att underhålla pretendenten. Han bebor en vacker våning i London och är alltid åtföljd af ett slags detektiv polisbetjent, som skall se vill att pretendenten icke begår dumneter eller borusar sig, ty han lärer vara så beaägen för dryckenskap, att domstolsförhandlingarne i början ofta måste uppsl!jitas, enär han infann sig inför domstolen i rusigt tillstånd. Denne hans följeslagare sofver till och med i samma rum som pretendenten. De besöka tillsammans förlustelseställen i London, der de väcka allmänt uppseende och helsas stundom med hurrarop af folkmassan, då de lemna lokalen. Em kinesisk ambassad i trångemål. Som bekant är afskickade kinesiska regeringen, med anlednivg af de blodiga uppträdena i Tien-Tain förlidet år, en ambassa till Frankrike, hvilken hos kejsaren skulle framföra det himmelska rikets beklagande och sorg öfver det skedda. Hvilken otur, som emellertid mött den stackars ambassaden, framgår af följande roliga redogörelse i Paristidningen Siecle : Det är nu ett helt år, säger den franska tidningen, som de stackars ambassadörerna afvaktat ett tillfälle att få framföra dessa olycksaliga ursäkter, och ännu vänta de för gäfves. Deremot vandra den himmelska kejsarens taels ofantligt raskt ur deras fickor, och ambassadörerna. komma för hvarje dag allt afgjordare i den ställning, som vesterlandets lärde kalla i knipan. Solens kusin, till hvilken de ställt en hjertslitande böneskrift, har för kort tid sedan svarat dem med en skrifvelse, i hviiken han hotar dem med alla möjliga kinesiska straff, om de inte sjelfva vigilera upp penningar. Sådan är ställningen. Tsoug-Heou skall ofördröjligen se sig försatt i den oangenäma nödvändigheten att sätta sin gyllentygsrock med gröna solen på ryggen på assistansen; förste attachn Kando blir nödsakad att sälja sin genomskinliga blå knapp och hans sekreterare Huoug NoucisCler sin icke genomskinliga hvita knapp. Farväl, I lysande tuniker, på hvilka i gult silke var broderad den eldsprutande draken! Far väl, I solfjädrar, på hvilka i granna färger var målad den kejserliga draken! Må chefen för exekutiva makten skynda sig att mottaga deras ursäkter, ty eljest skola deras långa fätor, förvandlade till chinjonger, snart komma att prunka i de franska perukmakarnes skylt fönster! ... vårt kätteri. I ett af läraren vid en skola i Bozen (Tyrolen) hållet föredrag öfver syret, hvilket föredrag sedan blifvit tryckt, heter det bland annat: Vid några af dessa (oxidations-) processer uppstå gasformiga föreningar, hvarför det skulle kunna tyckas, som om materien nästan helt och hållet försvunne. Så förhåller det sig emellertid icke. Materien är evig och oföränderlig. Öfver ett så kätterskt tal uppstod ett förfärligt larm i det 8. k. fromma lägret, och tidningen Tiroler Stimmen har äfven tagit till orda och förklarat att kyrkan nödvändigt måste vaka öfver att det icke i skolorna läres någonting som strider mot den katolska tron och sedligheten. Att naturlagarne strida mot tron bar man visserligen förr hört talas om; men att de äfven försynda sig mot sedligheten, var onekligen någonting nytt, och en Inspruck-tidning anmärker i anledning deraf, att det skall bli lustigt att skåda, om icke de osedliga naturlagarne på nästa Tyrolens landtdag blifva vederbörligen näpsta. mjuka tjenare, herrar wnaglklarfer! I Paris har man på allvar börjat tala om att belägga ogifta män med en särskild skatt. Enligt det förslag, som skall föreläggas kammaren, skulle en sådan skatt inbringa 150 eller 160 millioner.