Dagens Nyheter – 14 augusti 1871, sida 2

som voro villiga till allt; om blott de fingo betaldt, och som under den mörka natten smugit sig in i Grande-Fortelle. Förhållandena fingo nu ett annat utseende, och om kapten Jakobus folk hade erhållit ett eller annat hemligt budskap om hvad som förestod och i följd häraf inställde sig, blefve stridens utgång temligen tvifvelaktig. Armand Louis beslöt derför att påskynda sakens afgörande. Han lemnade sin post och närmade sig ryttarne, som sutto orörliga med sablarne i slidan. Vid hans åsyn rynkade grefve Pappenheim ögonbrynen, men Armand Louis sade helt lugn: — Så tidigt i farten, hr grefve? Niämnar er kanske ut på jagt i dag? — Ja, svarade tysken med ett egendomligt leende; jag tänker jaga en hind och väntar nu blott på hundarne. Han gick några steg mot slottsporten och blickade it öfver landskapet, som ännu var betäckt af lätta morgondimmor. — Om era hundar, såsom jag antager, skola ledas hit af kapten Jakobus, sade Armand Louis, så tjenar det till ingenting att vänta på dem. — Känner ni då kapten Jakobus? frågade grefve Pappenheim. : — Ja, något, och jag är rädd för att hans folk mistat sin anförare. Jag mötte honom nemligen en afton, och sedan dess har han icke varit i tillfälle att se på de ljus, som