Dagens Nyheter – 12 augusti 1871, sida 1

Herr de la Guerche närmade sig honom. — I ett slott här i trakten befinna sig en gubbe, en ung flicka och tio tjenare. En man, som der åtnjuter gästfrihet, har varit nog lågsinnad att uppgöra en plan till att bortröfva den unga flickan, som blifvit lemnad i gubbens vård, och kapten Jakobus har ingenting haft emot att med sin trupp tjena denna dåliga sak; man har lofvat honom hundra ecus för föröfvandet af detta brott. Tycker ni att ett sådant handlingssätt anstår bättre fo k? Kaptenen uppgaf ett rop af raseri, och dragande en dolk ur gördeln utbrast han: — Du har glömt, att jag hade äfven detta vapen; derför skall du dö! Och med ett hopp, värdigt en tigerkatt, kastade han sig öfver Armand Louis; men den unge mannen undvek anfallet genom en lika hastig rörelse, och innan kaptenen hann förnya detsamma, hade han fattat honom i strupen med en sådan styrka och våldsamhet, att hans fiende, blå i ansigtet och med blodsprängda ögon, föll tung till marken. Utan att förlora en sekund, band Carquefou hans händer och fötter. — Uslingar! röt kaptenen, som nu återvann förmågan att tala och genom alla möjliga ansträngningar sökte frigöra sina fjettrade lemmar. — Min herre, sade Renaud, ri bör inte hysa agg till min vän. Han är visserligen