Dagens Nyheter – 10 augusti 1871, sida 3

a id b I i en explosion i on fabrik i Lille, Några per. soner blefvo sårade, men ingen skadad. — Engelska -tidnipgen Punch anmärker att detta liknar historien om den olycklige korf.fabrikanten, som blef sönderhackad till korfmat af sin egen korfmaskin, men dock hade nog sinnesnärvaro att gå hem, för att småningom bitvis ineddela olyckan för sin sörjande familj. Det allvarsamma landtbruksmötet har några glada göteborgare lyckats afvinna anledningar till ett och annat lyckadt skämt i en Illustrerad humoristisk landtbrukskalender4. Ur denna, om hvilkens förekomst i bokhandeln vi förut haft nöjet underrätta våra läsare, taga vi oss friheten att såsom en smakbit meddela följande: Försök att besvara de frågor, som komma att utgöra föremål för det 13:de allmänna svenska Landtbruksmötets öfverläggningar. Frågan 1. Har de sednaro årens export af gödkreatur och mejeriprodukter visat fördelaktigt inflytande på jordbruket i allmänhet, och äro några ytterligare åtgärder för befrämjande af denna export erforderliga? Svar: Frågans förra del besvaras med ja. Exporten af gödkreatur har nemligen utöfvat det fördelaktiga inflytande på jordbruket, att man har i behåll allt hvad de exporterade kreaturen eljest skulle ha uppätit. Exporten af mejeriprodukter åter har blaud annat befordtat den rättvisan, att vederbörande fått betaldt för gammal ost. Några ytterligare åtgärder för befrämjande af exporten äro emellertid erforderliga. Frågan 2. Hafva utställningarne vid detta möte haft några märkligare nya föremål att uppvisa? Svar: Ja, åtminstone ett: den illustrerade humoristiska Landtbruks-kalendern. Frågan 3. Hvad erfarenhet har under senare åren vunnits med artificiella gödningsämnens användning å olika jordmåner samt för olika säden? Svar: Att i främsta rummet försäljarne af sådana gödningsämnen frodats. Frågan 4. Finnes något säkert medel att förekomma rost på sädesoch gräsgrödor, afvärja eller åtminstone minska dess förstörande verkan? Svar: Bättre förekomma än förekommas, Följaktligen bör man söka att inberga grödorna innan rosten inträffat. Frågan 5, Hvad vitsordar erfarenheten i Sverige om ängsvattning, oafbrutet fortsatt i många år utan eller med särskild gödning, så i afseende å ängens fortfarande växtkraft, som å fodrets näringskraft? Svar: All ängsvattning, som oafbrutet — alltså dag och natt — fortsättes i många år, gör förr eller senare ängen vatten-i. Frågan 6. Hvilket inflytande hafva ntetst ningarne af kreatur vid landtbruksmötven haft på landets kreatursafvel? Svar: Ett djuriskt inflytande. Frågar 7. Bereda statens stamholländerier och stamschäferier, på sätt de för närvarande äro organiserade, landets boskapsafvel de fördelar, som med dem äro afsedda? Svar: Frågans besvaranle hänskjutos till gtamdoktorn Denhardt. Frågan 8. MHafva de större mejerier, hvilka genom bildandet af aktiebolag blifvit inrättade, motsvarat det afsedda ändamålet? Svar: Ja, alla de, som lemnat god utdelning på aktierna. Frågan 9. MHuruledes böra distriktmejerier ordnas för att vara ändamålsenliga, och hvilken erfarenhet har vunnits om de i vårt land anlagda byeller distriktmejerier? Svar: Distriktmejerier böra, för att vara tindamålsenliga, ordnas distriktvis. Frågan 10. Hvilken erfarenhet har vunnits af surfoderberedning? Svar: Att sådant foder gjort lifvet surt för kreaturen. Frågan 11, Hafva några utländska hästraser visat sig vara af varaktig nytta vid trambringandet at åkerbrukshästar för våra förhållanden? Svar: Såsom rörande enskilda familjeangelägenheter, torde denna fråga ej böra bli föremål för offentlig diskussion. Frågan 12. Kan Sveriges hästafvel undvara fullblodet eller icke, och — i senare fallel — hvilka medel böra användas för att förse landet med fullblod i nöjaktig qvålitet och qvantitet? Svar: Fullblodet kan ej undvaras i Sverige; följaktligen böra för att förse landet med sådant tjenliga medel användäs. Frågan 13. Hvilka fårrasör hafva visat Big vara förmänligast i olika delar af landet? Svar: Frågan remitteras till nästa kyrkomöte. Frågan 14. Hvilka svinraser hafva här i landet visat sig vara förmånligast? Svar: De fyrbenta. Frågan 15. Huru kan skogsåterväxt med med minsta kostnad åstadkommas? Svar: Genom att inköpa fröen och plantorna på kredit och ej betala dem. Frågan 16. Huru kan man med bibehål: landa af ckacsanas fortfarande hestånd förskaffa