och dricka dubbelt så mycket som vanligt, och gif dina hästar dubbla hafre-portioner. Dessa tre ljus betyda nemligen att följande dag skall saken gå för sig. Åro vi nu ense i allt? — Jag har ingenting att invända. -— Ah! ännu ett ord: jag tycker icke om ingen blodsutgjutelse, om man ger sig, ingen plundring eller antändning af slottet. Kaptenen gjorde en grimas. — Ni skämmer bort yrket för oss, herr grefve. I Mähren brände vi klostren, i Pfalz byarne, i Ungern slotten; sådant der värmer och lifvar upp soldaten. — Det är en nyck hos mig att jag will skona allt!... Och hvad gör det dig att du för en gång visar mildhet? — För er skull, ädle herre, skall jag nedtysta mina samvetsbetänkligheter... Ingenting skall bli uppbrändt. — Och vidare — hvem vet, hvar haren har sin gång? Det finns här en viss ädling, liflig som en ung tupp... Har har tjenare, vänner... om Kan drar sin värja, kan det komma att bli en hårdnackad strid utaf. — Så mycket bättre! ... Vi få då åtminstone plundra. — Jag ger dig i uppdrag att besätta slottet och afväpna dess garnison; mitt folk skall eskortera den unga damen. — Sedan vi enleverat henne?