AS I Göteborg 1871. (Från Dagens Nyheters referent). För tretio år sedan gjorde den, som skrifver detta, till fots en resa genom mellersta Sverige. Han såg Westergötland från Wenersborg till Kinnekulle, från Kinnekulle till Skara, från Skara till Hjo, från Hjo till Carlsborg. För hans blick står lifligt bilden af Westgötaslättens låga, grå stugor, dess trädesgärden, dess klena sädesfält, dess dåliga diken — så vida diken funnos — dess underhaltiga redskap. Westergötlands vanrykte för ett illa skött jordbruk var förtjent. Nu har han åter i flera riktningar korsat denna provins. Hvilken förändring, hvilket framåtskridande mötte icke blicken! Icke äro på den ej -.skogbärande bygden husen så höga och: talrika som i landskaper längre upp i landet, men hvad som sparats i detta hänseende har kommit jorden till godo. Cirkulationsbruket är allmänt infördt; kreaturen svältfödas ej längre ; man ser öfverallt god redskap; och detta år isynnerhet är man färdig nyttja det något hyperboliska uttrycket att tegarne digna under skördarnes tyngd. Till denna förändring, som det svenska jordbruket i alla landskap, om än icke allestädes i lika stör mån, undergått på tretio år, ha många orsaker bidragit: den långa freden, som det icke lyckades krigspartiet att afbryta år 1863 och som enhvar bör afskrämnia det från: att heller hädanefter för Danmarks skuld störa; skiftesverkets fortgång; hushållningssällskapernas och landtbruksskolornas verksamhet; samt väl äfven, till ett ej ringa mått, landtbruksmötena med deras utställningar. Det första allmänna svenska landtbruksmötet hölls i Stockholm 1846; det andra följande år på samma ställe. Deltagarnes antal minskades då från 650 till 528; cn dast 46 kreatur förevisades det enaåret, och det nästa mötets kreatursantal, om än mer än fördubbladt, var likväl att anse som alltför litet; af redskap och ladugårdsalster företedde ingendera utsfällningen mer än omkring 40 nummer. Man ivsåg att det icke var lämpligt att förlägga dessa möten ofta på samma ort. Nästa möte hölls derför icke i hufvudstaden utan i Norrköping; antalet deltagare steg ej till mer än 446; expositionen var föga rik. I Malmö och Örebro åren 1849 och 1850 — det var då som folkets uppmärksamhet blifvit genom skandinavernas agitation dragen från dess egna angelägenheter — reducerades freqvensen mer och mer. Man insåg att de ock följde alltför ofta på hvarandra. Efter 1850 ha 7 allmänna landtbruksmöten hållits, nemligen i Lidköping, Upsala, Jönköping, Göteborg (1860), Carlstad, Malmö och Stockholm (1868). Vid tre af dessa möten voro 1.500 å 1,800 deltagare antecknade. Utställningarne spelade en alltmera betydande roll. Vid mötet i Malmö 1865. uppvisades 746 kreatur; vid det derpå följande i Stockholm icke mindre än 831. De till priser bestämda anslag hade ock ansenligt förökats, nemligen: från 1,500 till 4,500 I och från 4,500 till 25,000 rdr. i Bestyrelsen för det trettonde allmänna sveni ska landtbruksmötet, som den 1 augusti öppnades i Göteborg, har med en framgång, som redan synes vara gifven, sträfvat derhän att mötet skall blifva i alla afseenden