Dagens Nyheter – 1 augusti 1871, sida 3

tour dAuvergne, hade aftonen före eldsvådan afrest till Paris. Bland allt det förfärliga man haft att säga om Paris-kommunens män, har äfven varit det, att de hvarken kunna läsa eller skrifva. Att dessa egenskaper likväl måste ha funnits hos en Pyat, en Vermorel; en Delescluze m. f., har man väl dock, sedan sinnena något lugnat sig, fått erkänna; och att äfven arbetaren Assi ej är någon i skrifkonsten oerfaren person ser man af ett par bref från honom, införda i IIndep. belge för d. 27 juli. Det ena af dessa bref är stäldt till förre zejserlige statsministern Rouher och är af följande innehåll: Fängelset i Versailles den 6 juni 1871. Jag befinner mig som arrestant här i egenskap af medlem af kommunen, och förut var jag den mest obekante, men ifrigaste motståndare till kejsardömet. Det oaktadt vänder jag mig till er. Man boskyller mig nu för att vara en preussisk agent, liksom man förut påstod, att jag var eder aecnti Creuzot. Jag skall finna mig uti, att mina motståndare söka få mig dömd, men jag förbjuder dem att vanära mig. Jag ber er derföre hafva den godheten att på det bestämdaste sätt och vid eder ära förklara, att jag aldrig förr än idag har korresponderat med er, hvarken direkte eller indirekte. Jag vill icke, oaktadt jag kunde vara berättigad dertill, instämma er som vittne; jag önskar skona er för det obehaget. Deremot skulle jag vara eder förbunden, om ni ville adressera edert svar till min advokat Leon Bigot. Jag behöfver icke tillägga, att jag skall uppläsa edert svar för mina domare, Assi. Utskottet, som :skall anställa undersökning om ftilldragelserna omedelbart före och efter den 4 september 1870, hade den 23 juli instämt förre ordföranden i lagstiftande kåren Schneider och församlingens qvestor Hebert. Schneider håde ingenting nytt att meddela, ej heller Hebert. Den senare anförde dock en karakteristisk anekdot. Han berättade, att han den 4 September på morgonen hade från en namngifven person bekommit ett bref af följande innehåll: CMin herre! Ni skulle göra mig en stor tjenst genom att sända mig ett inträdeskort till kammarens sammanträde i dag. Mia hustru lemnar mig ingen ro; hon vill nödvändigt komma dit och se, huru lagstiftande kåren blifver öfverfallen.4 Angående de kostnader, som: ådrogos statskassan under republikens första tid upplystes följande: Thiers reste; som bekant, i oktober och november 1870 till London, Wien, Petersburg och Florens för att göra sig underrättad om sinhesstämningen vid de europeiska hofven. För denna resa har han beräknat sig 10,500 frank. Keratry har för två resor fram och tillbaka mellan Bordeaux och Madrid upptagit utgifter. till belopp af 20,200 frank och Jules Simon för sin. resa till Bordeaux och Cherbourg en summa af 21,500 frank. I-gårdagens n:r står, att Francisque Sarcöat tros uppställa sig som kandidat i Versailles; skall våra: Marseille.