ningar. — Flera korrespondenser till Times ionehållö om den franska armån åtskilliga betraktelser, hvilka förtjena uppmärksamhet dels derför att de framstälts af män, som under hela kriget varit vittnen till samma armås verksamhet, dels derför att de öfverensstämma med hvad insigtsfulla franska förfättåre sjelfva framhållit: Sålutida skrifver en korrespondent: Den ledande tanke, som för ögonblicket beherrskar alla partier i Frankrike, är hämnd för Sedan, och alla medleinmarne af armbutskottet i Versailles sysselsätta sig med att finna det Bätt; på hvilket man lättast skall kunna utrusta en väpnad styrka för att upptaga striden med Tyskland. Man ämnar uppsätta en stående armå6. på 3ä 3 800,000 man, som skola utskrifvas efter de i Tyskland rådande principerna. Hvarje fransk medborgare skall vara skyldig att tjena 4 år i linien, hvars efter han i 10 år står i reserven med eh månads årlig vapenöfning. På detta sätt och med en årlig utskrifning af 165,000 mån skulle man snart kunna uppställa 1,600,000 man. Lyckligtvis för Europa — tillägger korr, — behöfver detta system 14 år för att kunna genomföras. Dessutom är det isynnerhet den inre organisationen, som företer svårigheter. Disciplinen och ordningen bland dessa soldater är icke god. anda sedan 1850 har disciplinen alltjemnt försämrats. Redan i Krimkriget 1855 var den sämre än i Ludvig Filips tid; år 1859 uti Italien var den nästan alldeles förlorad; Algier och Mexiko ha tillintetgjort återstoden, och år 1870 var den totalt försvunnen. Endast genom införandet af den strängaste disciplin och uppmärksamhet på tjensten både bland officerarne och manskapet kan frangka armen pånyttfödas. Den franska soldaten måste lägga bort sina dåliga vanor och lära sig blygsamhet och tystnad; han måsto lära sig att hysa aktning både för sina officerare och sig sjelf. Rommunalvalen i Paris i måndags, hvarom ännu ej några närmare detaljer inlupit, hafva försiggått med all ordning. De moderatrepublikanskt sinnade kandidaterna hafva erhållit majoritet. Krigsrätterna började i måndags i Vergailles sina förhandlingar. De ega rum i ridskolans hus. General Buisson, chef för Paris-franctireurerna under kommunens dagar, har häktats i Rouen, just som han var färdig att gå ombord till England. De tyska trupperna hafva utrymt Amiens och Rouen, under stort jubel å befolkningen8 sida.