UTTRAN NN TAS SERA ORT IT SAR Indelningsverkets uppkomst och utveckling. Bland våra läsare antaga vi att många finnas, hvilka, ehuru intresserade för landets stora frågor i allmänhet och armdöorganisationsfrågan isynnerhet, ej haft tillfälle att taga kännedom om den historiska tillkomsten och utvecklingen af vårt försvarsväsende, sådant detta hittills varit. Många af dem, som haft tillfälle dertill, skola tilläfventyrs ej heller ha något emot alt i denna sak få sitt minne uppfriskadt, då för närvarande ingen annan fråga har mer framstående vigt, än försvarsfrågan, och det följaktligen för hvarje sann fosterJandsvän ej finnes någon medborgerlig pligt större än den att på möjligast största sakkunskap bilda sig ett moget omdöme i denna riksangelägenhet. Under dessa förutsättningar hafva vi trott oss kunna gagna det allmänna bästa med att återgifva den redogörelse för indelnivgsverkets uppkomst och utveckling, som vår berömde historieskrifvare Anders Fryxell lemnar i adertonde delen af sina Berättelser ur Svenska historien. Denna redogörelse, skrifven långt innan den nu pågående tvisten om indelningsverkets natur uppkom, bör sålunda redan derför vara fullt opartiskt framställd, hvartill kormer att den naturligtvis utgör en sammanfattning af för kontroll tillgängliga historiska dokumenter; skulle någon partiskhet kunna förebrås densamma, icke lär den väl kunna antagas vara till nackdel för indelningsverket, då, såsom författaren sjel! angifver, han för flera i redogörelsen förekommande uppgifter har att tacka generalen af Lefren och krigsvådet Forsberg. En ytterligare anledning att nu gifva denna redogörelse en större spridning, än hvad den redan i bokform fått, hemta vi deruf, att alla utredningar af indelvingsverkets natur, som sedan tvist derom uppkom återgifvits i pressen, ha varit mer elicr mindre skefva och ofullständiga och ej kunnat vara annat j följd al sakens natur och tvistens beskaffenhet. Läsaren skall bland annat finna i denna redogörelse, hvars återgifvande af oss vi hoppas att den högt ärade författaren för Cen stora fosterländska angelägenbetens skull må billiga, att före indeluingsverkets införande försvarsskylligheten icke fanns. eller togs i anspråk i annan furu in genom utskrifning, då dertill anledning var för handen, samt att denna utskifning, som naturligivis blef odrägligt tryckande i sanna mån som kriget började bli, snart sagdt, det normala tillståndet, ufskaffades genom att två hemman åtogo sig att hålla knekt, hvarom de nu ofta iberopade knektekontrakten upprättades ill ömsesidig efterrättelse. Det torde vara öfverflöligt anmärka, att författarens omlömen om indelvingsverket ur militärisk synpunkt voro fullt berättigade då de fälldes, eller för omkring 20 år sedan, nen att de rysvärda framstegen i konsten utt slaugta menniskor i krig, som verlden sedan dess bevittnat, för länge sedan stadsat den öfvertygelsen, att hvad som för 20 år sedan var förträffiigt eller godt, icke är någotdera numera. Vi lemna nu ordet åt hr Fryxell: Sveriges äldsta här utgjordes af det landtvärn, som i behofvets stund uppbådades.