missionssamfundet, hade öfver 45,000 frank i månadtlig inkomst, och likväl var denna summa vtan tvifvel otillräcklig att afhjelpa så iilycken fysisk och moralisk nöd. Kongressen beviljade 45 millioner till de ofvan nämda byråerna, hvilkas högsta ledning af Lincoln anförtroddes åt general Howard, som i ett af de sista slagen hade förlorat sitt ena ben. Det är omöjligt att göra sig ett begrepp om hvad dessa byråer sedan sin Uppkomst ha uträttat; de erbjödo de olycklige, som skulle göras till menniskor och medborgare, all slags hjelp, Man måsteinrätta lika många lasarett som skolor: från 1861 till 1866 lade 400,000 frigifna fyllt 48 läsarett, hvilka voro inrättade uteslutande för dem, och öfver 24,000 af dem dukade under för elände, utmattning och sår, fångna i striden för den sak, som tillförsäkrade dem friheten. Vid krigets slut hade 40,000 frigifna i regementsskolorna lärt att läsa och skrifva, Hur stor den hänförelse än var, som besjälade de män och gqvinnor, hvilka åtogo sig de frigifnes undervisning, kräfde dock det ödupphörligt växande antalet skolor — vid början af 1868 räknade man 4,000 — en större personal än Nörden och Vestern kunde lemna. Generalerna och öfverintendenterna visste råd härför genom att upprätta normalskolor för de svarta och öfverlemna åt dem sjelfya att meddela andra deras kunskaper, så snart de hade lärt grunderna för skrifning, läsning och räkning. De svarte blefvo sålunda sjelfva lärare, och år 1868 voro 1,200 skolor under ledning af negrer. Ett enda drag är tillräckligt för att åskådliggöra hvilken vigt desse fästa vid undevisningen: 1869 hade i Louisiana på grund af invånarnes rika bidrag funnits skolor nog för att lemna 50,000 frigifna uädevisning ; men ehuru bidragen i följd af tryckande förhållanden sedermera inflöto mindre rikligt, förlorade de svarte dock icke modet: De erbjödo sig att erlägga en särskild afgift för sina barns uppfostran, utan stt dock fritagas från de allmänna skattebördorna. (Forts.)