Dagens Nyheter – 18 juli 1871, sida 2

-— JULI — än då hon står och smeker sina dufvor eller då hon leker kura gömma med sin hund? Detta loftal fortsatte presten, tills de kommo till Mölle-backen, då det afbröts af den aänledningen att han skulle visa Uffe utsigten, men då de kommit ned igen, återupptog han ämnet och släppte det icke förrän de voro framme vid prestgården. Uffe fann dock ej detta samtal på minsta vis tröttande. Då de nalkades boningshuset, slutade presten med att säga: — Min enda sorg är att jag har så svårt för att finna en limplig man åt henne. Sönerna till traktens jordbrukare och prester äro nog bra, men de ha för mycket bly i sig; det måste finnas en viss förmåga af s. k. högre flykt hos den man som skall passa för Nanna, ty mannen bör vara qvinnans hufvud, annars blir det inte mycket bevändt med äktenskapet... Men du min store! hvad är här för ett väsen? Det var Nanna, som lekte med barnen. Hon skulle taga fast dem, och de skreko högt af bara glädje. — Vill ni vara med? ropade Nanna till Uffe; vi leka hök och dufva. — Ja, hvarför inte? svarade Uffe. oo Men då skola vi allesammans försök i fånga er, ty Wi springer fortare än vi. — Ja, vi skola alla hålla ihop och försöka ta fäst honöfå, röpade barnen. Och så började Uffe leka, hvilket han aldrig Få