Dagens Nyheter – 14 juli 1871, sida 1

vat i den största oro för min skull. Du skulle resa med, Uffe. — För ett par dagar sedan var här en man som inbjöd mig att fara till Kina och Ostindien, och nu inbjuder du mig att fara med till Köpenhamn, men jag har ej lust hvarken för det ena eller det andra. — Nu ha vi ju fått vapenstillestånd igen på sex månader, så att jag tycker, du kunde gerna hvila dig en smula på dina lagrar. Kom nu och res med! — Nej. —Godt, yttrade majoren, hvar och en följe sin smak, som Kristian Vintappare sa, då hän drack vin, under det att gästerna slogos. Men apropos vin, har du inte heller lust till att tömma en bögare tillsammans med mig i afton? — Jo, det har jag nog lust till. — Godt, då ska vi ta oss en försvarlig, en ordentlig hjertstyrkare; nu börjar jag bli riktigt i mitt esse igen, och när jag legat så länge och späkt min lekamen, så kan väl ingen gerna tadla mig, äfven om jag i afton uppträdde med en liten florshufya. Och bägaren tömde de, och försvarlig var den, men major Amstrup fick ändå ingen florshufva, ty dertill var han alltför bepröfvad i konsten att icke dricka mer än fysiken täl vid. Uffe hade svarat så bestämdt nej, då major Amstrup inbjöd honom tillatt i hans sällskap företaga en resa till Köpenhamn, ty fäderne