Dagens Nyheter – 11 juli 1871, sida 1

Från utlandet. Från Berlin skrifves af en korrespondent: Inom det politiska lifvet råder nu en stiltje, som tog sin början då kejsaren lemnade Berlin. Rikskansleren har äfven leftnat oss. Flertalet diplomater göra detsamma. Hvad tidningarne berätta oss, är blott emellanåt af ett förbigående intresse. Sällan. tar man sålunda i hand en; tidning, i hvilken icke t. ex. förekommer en ny namnlista på generaler och statsmän, hvilka skola ha sin andel af den till dotationer bestämda sumt man af krigskontributiongn från Frankrike. Man får emellertid ej häraf draga den slutsats, att denna fråga synnerligen upptager berlinarnes uppmärksamhet. Man hör knappt någon som talar om dessa dotatioter och de flesta ha goda skäl för sin tystnad, emedan dessa belöningar förstämt den allmänna meningen. I Berlin har nemligen denna sak väckt allmänt missnöje, och de riksdagsmän, som talade och röstade mot dotationerna, gjorde detta i fullkomlig öfverensstämmelse med den allmänna meningen. FEger riksdagen icke kraft att motstå en personlig önskan af kejsaren, och Skall generalernas förtjenst om fäderneslandet neddragas i jemnbredd med det, som betalas med guld, nåväl, låt så vara, då penningarne tagas af den skatt, gom blifvit pålagd den besegrade; men de belönade skola icke derigenom stiga i nationens aktning, de hafva mottagit sin lön och äro betalda och kumna icke göra räkning på. någon ytterligare tacksamhet från landets sida. Det öfverensstämmer på intet sätt med det tyska folkets åsigt, att generalernas förtjenst skall vägas med samma vigt som hela den väpnade nationens. Lagen om undöerstöd åt reservisterna och landtvärnsmännen, som under kriget blifvit brödlösa, tar som bekant i anspråk samma belopp som åt generalerna, eller 4 millioner thaler. Allmänheten är mycket mer intresserad för att denna lag ju förr desto heldre kommer till verkställighet, fastän tidningarne härom iakttaga tystnad. Rörande denna summas fördelning hafva dock vederbörande ännu ej medhunnit mer än de första förberedande åtgärderna för att få utrönt hvilka verkligen äro i behof af understöd. Inom Englands underhus har utrikesministern Gladstone, i anledning af flera representanters klagomål öfver Britiska Museets vägran att mottaga några dyrbarheter, som general Napiers trupper medförde från Abyssinien, haft ett yttrande, som hedrar honom. Han förklarade nemligen att Museets styrelse, enligt hans förmenande, handlat rätt och att dessa saker, som blifvit stulna, borde återställas till Abyssinierna. Han illa. de, att han protesterade mot krigsbyten, och att man borde i detta hänseende införa principer, som vore mera värdiga vår tids civiHaation och hi rättsbogröpp.