Dagens Nyheter – 11 juli 1871, sida 1

ene varit deras lefnads skönaste dröm, men som i stället varit kommittenternas afsky och I fasa. Resultatet häraf borde man kunnat förutBe. Sedan faran för en fortsättning af tyska kriget väl var öfver, upphörde det republikanska partiets män att vara olämpliga för representantkallet för sina krigiska tendensers skull; en reaktion inträffade och har visat sig tydligt vid de sista kompletteringsvalen, hvarigenom den hälft af Frankrike som deltog i dessa val på ett temligen bestämdt sätt låtit kammaren veta att de frågor, för hvilkas lösning den sammankallades, nu äro afgjorda, att den riktning, som 80dan blifvit följd af majoriteten varit för landet i högsta grad misshaglig och att i sjelfva verket kammaren, vald under krigstid, icko representerar landet i fredstid. Det kan icke vara särdeles angenämt för valmännen att se de män, som de utsett för att motarbeta kriget, yrka på att Frankrike skall använda sin vapenmakt till att återförskaffa påfven hans verldsliga välde eller låna ett villigt öra åt kardinaler och biskopar, när de predika ett religiöst korståg. Blotta begreppet strid är för närvarande förhatligt i Frankrike, och att strida för en religiös id6 är väl det orimligaste man kan begära af en nation, hos hvilken den religiösa idn så småningom dunstar bort. Det är svårt nog för mationalförsamlingen att föreslå, att ett särskildt böneformulär skall införas i den katolska gudstjensten i ett land, der man icke antager att någon statsreligion finnes; det måste förekomma folket olidligt att tvingas vare sig till att strida eller bedja af en församling, tillkommen genom allmänna val. Det är lyckligt för landet att det haft tillfälle att göra sina åsigter kända. Den egendomliga motsägelsen som ligger deri att ett helt land, som väljer fyra femtedelar af en kammare, med afseende på en viss fråga, och att halfva landet fyra månader senare, utan afseende på något annat än ett allmänt ogillande af hvad de ursprungligen valla fyra femtedelarne gjort alltsedan de fullgjorde det särskilda uppdrag, hvarför de valdes, väljer en femtedel — denua motsägelse har ej varit utan ett fruktbärande inflytande. Det system, som kunde frambringa något i hvarje annat afseende så i hög grad oförsvarligt, bör icke frånkännas förtjensten att ha framkallat denna lilla fördel. Det återstår att se, då de. 113 nya medlemmarne taga sitt säte i församlingen, huruvida de komma att understödja regeringen och ingå på att förlänga hr Thiers maktutöfning. Då den anordning vidtogs i Bordeaux, hvarigenom han, i tydlig öfverensstämmelse med landets önskan, utnämdes till chef för verkställande makten, fick han detta uppdrag för tillfället och för ett särskildt ändamål; huruvida de nyvaldes understöd kan anses liktydigt med landets önskan att denna makt måtte längre utsträckas, det blir tydligt, då den fråga uppstår, som chefen för verkställande makten troligen skall framställa till församlingen innan hon ajourneras. Det är en fråga kom han i sitt eget intresse ej kan göra för snart, innan en afgjord opposition ännu hunnit bilda sig och medan kammaren är i det något kaotiska tillstånd, som de nyvaldes inträde nödvändigt måste framkalla.