Teatrarne på Djurgården utveckla en rastlös verksamhet. Går man till Djurgårdsteatern mottages man af Skrattmenniskan, hvilken, huru stympad och vanställd hon än är, lyckas draga betydligt med hvardagsmenniskor och annat menniskovänligt folk till den scen, der hon uppenbarar sig. Och det är inte heller så mycket att undra på, ty stymparen-bearbetaren har handskats med Hugos Menniska på ett sätt, som visar att han alls icke är någon stympare i vanlig mening -— han har gjort så mycket, man rimligen kan begära. Inte rår han för att en menniska, som skapats i Hugos rymliga hjerna, icke rätt väl låter inpassa sig inom en ram af 5 akter, 2 tablåer, 1 prolog och en tidsrymd af 3 timmar 40 minuter, noga räknadt! Hvad det vanställda ansigtet beträffar, är det inte heller så farligt; det skrära